JanneH: Haha, jag vet ärligt talat inte åt vilket håll jag lutar heller. Matson får nog dyka upp som ett mer bekräftat rykte än i bara en tweet isåfall. Inget uppseendeväckande i sig att vi nämns i sammanhanget, planen verkar vara att bygga ett lag med ”mycket karaktär” som det brukar heta.
18/19 litade vi mer till unga spelare som skulle ta stora kliv, vilket många även lyckades med. Men gjorde vi tre mål så gjorde motståndarna fem, och horder av matcher förlorades precis i slutet. Vi lyckades trots det bibehålla en ganska jämn nivå över hela säsongen och föll väl aldrig riktigt ihop fullständigt som lag (förutom sista tio kanske, då vi hade typ tio skador ett tag), men däremot hamrades en förlorarmentalitet in ju större glappet blev uppåt i tabellen. Signifikativt för ett bottenlag, och väldigt likt HVs fullständiga misslyckande den här säsongen. Till slut vet ingen spelare hur det ens känns att inte släppa in ett avgörande mål i slutet av matchen. Då spelar det till slut ingen roll om man möter Växjö eller Oskarshamn.
Det blir ofrånkomligen så att man landar i kedjekonstellationer i det här skedet av säsongen, vilka ska spela var och med vilka, osv. För ett år sen satt man ju och undrade vad fan vi skulle med så enormt många centrar till, exempelvis. Madsen sågs lite som den andracenter han var säsongen innan, och sen förstod man allt mer under säsongen att antalet valmöjligheter var viktigare än den position spelaren spelat på innan. Precis som Freddan och Nubben mycket riktigt sa redan inför säsongen.
Blomqvist hade väl inte spelat på en kant på tio år i stort sett, men nu fick han göra det mellan typ omgång tio och fram till semifinalen. Inte för att han var dålig, utan mer för att andrakedjan användes lite som ett labb. Om första- och tredjekedjan (och fjärde i viss mån, men där spelade Boyce betydligt mer än Lindholm/Reinhardt tex) stod för den ’dagliga driften’ och höll uppe nivån (=vann matcher) så blev andrakedjan en plats där Lodin fick snickra fram sitt spel, med en ständig rotation på de andra positionerna. Det blev ju rätt bra, får man ändå säga.
Min poäng är att inte låsa fast sig så hårt på den hierarki varje spelare kommer ifrån. Oddsen på att Erik Andersson kommer göra sin poängbästa säsong i karriären till vintern ligger väl nere på 1.01 nästintill. Varför? För att han kommer få en större roll här än i Rögle. Spelare som matchas i offensiva situationer gör poäng, sen gäller det att ramverket i övrigt är så pass starkt att även laget blir framgångsrikt.
Såhär långt under sillyn så får man se det som att det är just det Nubben lägger störst fokus på: att bygga en stark grund med gedigen SHL-erfarenhet. Blandat med spelare han – utifrån sin erfarenhet och kunskap om varje enskild spelare – tror kan ta nästa steg. Det gäller bara att han lyckas med mixen, vilket är långt ifrån enkelt med våra förutsättningar. Sen om Matson behövs i den mixen är ju långt ifrån givet, och jag kan tänka mig att såväl geografisk närhet som lön kan placera honom i Jönköping till slut. Men det trodde jag om Alvarez också. Inte att han skulle hamna i HV, men kanske i södra Sverige.
Knylan: Ja det är nog lugnast att vi överlåter det där åt Nubben men jag börjar sukta efter lite mer spets i 1a kedjan nu. Om Dahlen stannar så tycker jag Dahlen, Lundin, Lööke kan duga som 2a kedja men vill vi hålla oss kvar i mer än en säsong behöver vi nog in nåt ännu vassare i 1a kedjan. Alvarez i 1a kedjan? Ja men då vill det till att hans 2 kedjekamrater är Ryan Lasch och Broc Little (typ)
bar mofftak: Sjukt egentligen; det gnälls ganska friskt om Timrås spel under matcherna här inne (ingen nämnd, ingen glömd). Forechecken klickar inte, passningsspelet är bedrövligt, defensiven obefintlig och slarvigt, anfallsspelet är trubbigt.
· · 
18/19 litade vi mer till unga spelare som skulle ta stora kliv, vilket många även lyckades med. Men gjorde vi tre mål så gjorde motståndarna fem, och horder av matcher förlorades precis i slutet. Vi lyckades trots det bibehålla en ganska jämn nivå över hela säsongen och föll väl aldrig riktigt ihop fullständigt som lag (förutom sista tio kanske, då vi hade typ tio skador ett tag), men däremot hamrades en förlorarmentalitet in ju större glappet blev uppåt i tabellen. Signifikativt för ett bottenlag, och väldigt likt HVs fullständiga misslyckande den här säsongen. Till slut vet ingen spelare hur det ens känns att inte släppa in ett avgörande mål i slutet av matchen. Då spelar det till slut ingen roll om man möter Växjö eller Oskarshamn.
Det blir ofrånkomligen så att man landar i kedjekonstellationer i det här skedet av säsongen, vilka ska spela var och med vilka, osv. För ett år sen satt man ju och undrade vad fan vi skulle med så enormt många centrar till, exempelvis. Madsen sågs lite som den andracenter han var säsongen innan, och sen förstod man allt mer under säsongen att antalet valmöjligheter var viktigare än den position spelaren spelat på innan. Precis som Freddan och Nubben mycket riktigt sa redan inför säsongen.
Blomqvist hade väl inte spelat på en kant på tio år i stort sett, men nu fick han göra det mellan typ omgång tio och fram till semifinalen. Inte för att han var dålig, utan mer för att andrakedjan användes lite som ett labb. Om första- och tredjekedjan (och fjärde i viss mån, men där spelade Boyce betydligt mer än Lindholm/Reinhardt tex) stod för den ’dagliga driften’ och höll uppe nivån (=vann matcher) så blev andrakedjan en plats där Lodin fick snickra fram sitt spel, med en ständig rotation på de andra positionerna. Det blev ju rätt bra, får man ändå säga.
Min poäng är att inte låsa fast sig så hårt på den hierarki varje spelare kommer ifrån. Oddsen på att Erik Andersson kommer göra sin poängbästa säsong i karriären till vintern ligger väl nere på 1.01 nästintill. Varför? För att han kommer få en större roll här än i Rögle. Spelare som matchas i offensiva situationer gör poäng, sen gäller det att ramverket i övrigt är så pass starkt att även laget blir framgångsrikt.
Såhär långt under sillyn så får man se det som att det är just det Nubben lägger störst fokus på: att bygga en stark grund med gedigen SHL-erfarenhet. Blandat med spelare han – utifrån sin erfarenhet och kunskap om varje enskild spelare – tror kan ta nästa steg. Det gäller bara att han lyckas med mixen, vilket är långt ifrån enkelt med våra förutsättningar. Sen om Matson behövs i den mixen är ju långt ifrån givet, och jag kan tänka mig att såväl geografisk närhet som lön kan placera honom i Jönköping till slut. Men det trodde jag om Alvarez också. Inte att han skulle hamna i HV, men kanske i södra Sverige.