Hahl Bundy 2.0: Fick följa med min otroligt sportintresserade farbror på hockeyn lite då och då innan man kunde börja gå själv, första säsongen var Lill-Strimmas sista säsong. Räcker väl som förklaring ;-)
Hahl Bundy 2.0: Jag var på plats med farsan i en fullsmockad lada mot Löven i es säsongen 81/82. Vi förlorade med 0-10 och jag kände direkt att det här, det är laget för mig! Som grädde på moset åkte vi ju ur sen, resten är historia
Runt 2001 var det ett lag som stack ut med en underhållande, snabb hockey. De var inte bäst, men fasen vad kul att se laget på isen. Där och då kröp Timrå in i mitt hockeyhjärta. Ett lag med relativt små medel som charmade mig (och många andra).
Det dröjde faktiskt ända till ca 2012 innan jag såg en hemmamatch med laget och är på plats ungefär lika ofta tyvärr. Laget trillade ur och var på väg i konkurs, men på något sätt blev hjärtat för Timrå bara större. Att jag sen bor i Uppsala och hade möjligheterna att ha cykelavstånd till arenan när Timrå var på besök gjorde att jag fick lära känna laget bättre och med det växte också hjärtat för klubben.
Visst fan gör det ont och det känns smått hopplöst som Timråsupporter, men vad ska man göra? Hjärtat är där för klubben, jag kommer aldrig känna på samma sätt om jag vänder mig bort ifrån Timrå och "väljer" något annat. Timrå har rotat sig i mitt hockeyhjärta och det är den enkla sanningen.
Ja det gjorde ont när vi trillade ur förra och förrförra gången, det gör ont när vi spelar som ett gäng sopor, det gör ont när andra krislag agerar och lyfter. Men hjärtat säger Timrå, för det är mitt gäng sopor!
Hahl Bundy 2.0: Jag hade inte så mycket till val. Farsan från Timrå som i princip bodde på hallen, Morfar vandrade hela vägen från ståplatsläktare, till sittplats, till företagsplatser till loge under livstid. Så jag har det i blodet kan man säga.
Och om det är någon som fortfarande tror och envisas att det inte var något bus på läktaren förr ska bara höra deras stories.
Hahl Bundy 2.0: Jag ger fan upp. Förstår inte frågan fast jag stirrat på det du skrivit i över 10 minuter...
Jag vet i alla fall varför mina nu vuxna barn håller stenhårt på Timrå IK. När dom var små fick dom välja att hålla på vilket hockeylag dom ville. (Dom är födda i Mälardalsområdet) Valde dom inte Timrå IK, då fick dom ingen mat.
Hahl Bundy 2.0: Pekka Lindmark och Mats Näslund var stora när jag växte upp så då blev det Timrå. Lär ju kanske finnas nån/några barn i Medelpad som kommer sitta här inne om 50 år och säga samma sak om Jonte D men de lär ju inte säga detsamma om nån av spelarna i dagens trupp (möjligen Boyce för lång och trogen tjänst).
Favoritarenor (och inte): Bortasektionen enda skamfläcken? Ja om man enbart ser till hockeyupplevelsen för samtliga kanske. Och då är jag definitivt med. Som jag konstaterat, då är SCA svårslagen. Jag har ju som bekant andra synpunkter också men för huvudsyftet, se hockey, har vi en topparena!
· 
screenshot20241122-061117.png
Varför håller ni på Timrå... ijentligen?
Ni får inte svara en skadad gen.