Nisse på Mon or: Jag vet inte när jag var inloggad och skrev på HS senast, men nu känns det som om jag verkligen behöver det. Precis som många andra hade jag förhoppningar på den här SHL-sejouren. Timrå strävade efter att gå upp och var redo. I alla fall trodde man det. Tyvärr har säsongen hittills varit ett fiasko. Försvarsspelet såg inledningvis bedrövligt ut, men på den punkten tycker jag att laget har lyft sig. Målen rasar inte längre in och misstagen har blivit färre. Jag är också av uppfattningen att Sami Rajaniemi är en habil målvakt på den här nivån. Räddningsprocenten börjar så sakteliga stiga och för mig är han given etta. Med risk för att bli idiotförklarad ska jag också drista mig till att skriva att jag har tilltro till backsidan. Sedan man avbröt vansinnesexperimentet LaLeggia - Zajac har det sett stabliare ut, och Filip Westerlund och i synnerhet Per Svensson har klarat klivet från HockeyAllsvenskan till SHL bra. När Didrik Strömberg kommer in i laget så har Timrå en backsida som ska hålla på SHL-nivå. Nog för att varken Erixon eller Bohm presterat som förväntat, men de kommer hamna längre ner i hierarkien när väl Strömberg är tillbaka. Något jag däremot är missnöjd med är forwardssidan. Det pekades ut som en akilleshäl innan säsongen, och det visade sig att profetian slog in. Först och främst handlar det om att halva forwardsbesättningen i bästa fall håller som avlastningsspelare i en fjärdekedja på den här nivån. Sedan är det tydligt att fjorårets stjärnor i form av Lööke och Lundin verkar ha tappat allt självförtroende såhär när novemberuppehållet närmar sig. Angående Lööke och Lundin så är min uppfattning att det är bra spelare, med kapacitet att leverera på den här nivån. Men när de dominerade i HockeyAllsvenskan gjorde de det tillsammans med Jonathan Dahlén. Utan honom har magin försvunnit och även om Lööke/Lundin hör hemma i SHL så är de i nuläget inga stjärnspelare som kan mäta sig med spelarna i de andra lagens toppkedjor. Hanzl och Rattie har levererat, Hartmann har varit ett utropstecken och även Lodin och Blomqvist finns med på mitt pluskonto. Men det räcker inte på långa vägar, utan laget skulle behöva få in två spelare som kan producera för att ha en chans att hota de andra lagen på allvar och på sikt lämna kvalplatsen. Däremot köper jag inte alls Nubbens uttalanden om att "1-2 spelare inte kommer vända det här". Under senaste SHL-sejouren gjorde värvningen av Johannes Salmonsson och att Rickard Palmberg fick mer förtroende en stor skillnad. Sug lite på namnen med. Det rörde sig inte om några spelare som hämtades in för dyra pengar från KHL, AHL eller NL. Dessutom borde marknaden öppna upp sig mer och mer. Vi ser att spelare får lämna sina klubbar och det finns kontraktslösa spelare på marknaden. Det borde inte vara omöjligt att hitta spelare som skulle kunna bidra till det här laget. För övrigt anser jag att även Timrå skulle kunna bidra till spelarmarkanden. Alvarez, Liljegren och Olofsson borde nog få söka lyckan i andra klubbar. Avslutningsvis så är även jag tveksam till Fredrik Andersson som tränare. Själv skulle jag hellre se en tränare med erfarenhet av att coach underdogs, en tränare som kan bygga ett starkt försvarsspel spetsat med sylvassa kontringar. Det kanske inte är det roligaste spelet att titta på, men å andra sidan har jag inte skrattat många gånger i höst ändå. Tyvärr verkar Nubben helt obenägen att göra sig av med tränaren. Trots att varje gång Timrå överlevt ett negativt kval har det varit efter just ett tränarbyte. Ursäkta för ett mastodontinlägg.
"De kan det där med matcharrangemang i Örebro… detta är ännu ett exempel på enkel grej med fin fingertoppskänsla som lyfter arrangemanget. Varför är det ”alltid fullt” i Örebro? Ja för de vet hur man drar dit folk, helt enkelt!"
söder över: Jag tänker att det här blir min sista kommentar i frågan (mest för att det inte riktigt leder nånstans). Jag vet inte om det är medvetet eller omedvetet man försöker missförstå och när argumenten börjar närma sig "ah men dom ... | #Läs mer ·
· 
Precis som många andra hade jag förhoppningar på den här SHL-sejouren. Timrå strävade efter att gå upp och var redo. I alla fall trodde man det. Tyvärr har säsongen hittills varit ett fiasko.
Försvarsspelet såg inledningvis bedrövligt ut, men på den punkten tycker jag att laget har lyft sig. Målen rasar inte längre in och misstagen har blivit färre. Jag är också av uppfattningen att Sami Rajaniemi är en habil målvakt på den här nivån. Räddningsprocenten börjar så sakteliga stiga och för mig är han given etta.
Med risk för att bli idiotförklarad ska jag också drista mig till att skriva att jag har tilltro till backsidan. Sedan man avbröt vansinnesexperimentet LaLeggia - Zajac har det sett stabliare ut, och Filip Westerlund och i synnerhet Per Svensson har klarat klivet från HockeyAllsvenskan till SHL bra. När Didrik Strömberg kommer in i laget så har Timrå en backsida som ska hålla på SHL-nivå. Nog för att varken Erixon eller Bohm presterat som förväntat, men de kommer hamna längre ner i hierarkien när väl Strömberg är tillbaka.
Något jag däremot är missnöjd med är forwardssidan. Det pekades ut som en akilleshäl innan säsongen, och det visade sig att profetian slog in. Först och främst handlar det om att halva forwardsbesättningen i bästa fall håller som avlastningsspelare i en fjärdekedja på den här nivån. Sedan är det tydligt att fjorårets stjärnor i form av Lööke och Lundin verkar ha tappat allt självförtroende såhär när novemberuppehållet närmar sig.
Angående Lööke och Lundin så är min uppfattning att det är bra spelare, med kapacitet att leverera på den här nivån. Men när de dominerade i HockeyAllsvenskan gjorde de det tillsammans med Jonathan Dahlén. Utan honom har magin försvunnit och även om Lööke/Lundin hör hemma i SHL så är de i nuläget inga stjärnspelare som kan mäta sig med spelarna i de andra lagens toppkedjor.
Hanzl och Rattie har levererat, Hartmann har varit ett utropstecken och även Lodin och Blomqvist finns med på mitt pluskonto. Men det räcker inte på långa vägar, utan laget skulle behöva få in två spelare som kan producera för att ha en chans att hota de andra lagen på allvar och på sikt lämna kvalplatsen.
Däremot köper jag inte alls Nubbens uttalanden om att "1-2 spelare inte kommer vända det här". Under senaste SHL-sejouren gjorde värvningen av Johannes Salmonsson och att Rickard Palmberg fick mer förtroende en stor skillnad. Sug lite på namnen med. Det rörde sig inte om några spelare som hämtades in för dyra pengar från KHL, AHL eller NL. Dessutom borde marknaden öppna upp sig mer och mer. Vi ser att spelare får lämna sina klubbar och det finns kontraktslösa spelare på marknaden. Det borde inte vara omöjligt att hitta spelare som skulle kunna bidra till det här laget. För övrigt anser jag att även Timrå skulle kunna bidra till spelarmarkanden. Alvarez, Liljegren och Olofsson borde nog få söka lyckan i andra klubbar.
Avslutningsvis så är även jag tveksam till Fredrik Andersson som tränare. Själv skulle jag hellre se en tränare med erfarenhet av att coach underdogs, en tränare som kan bygga ett starkt försvarsspel spetsat med sylvassa kontringar. Det kanske inte är det roligaste spelet att titta på, men å andra sidan har jag inte skrattat många gånger i höst ändå. Tyvärr verkar Nubben helt obenägen att göra sig av med tränaren. Trots att varje gång Timrå överlevt ett negativt kval har det varit efter just ett tränarbyte.
Ursäkta för ett mastodontinlägg.