Timrå IK

kulltorp: För egen del känner jag mest att min mentala hälsa tar så mycket stryk att mina närmaste får lida när jag engagerar mig för mycket under dessa omständigheter. Jag måste helt enkelt lägga Timrå IK åt sidan i mitt liv när det ser ut som det gör.

Säger jag och skriver jag. Hela tiden. Trots det är jag här tamejfan nästan 24/7 och utöver det skriver jag med bl.a Göran Hartmann på fb. "Efter nästa match, nästa förlust då jävlar! Då överger jag det här jävla laget" intalar jag mig själv hela tiden. Det går sådär....

mikenomad: Ja det är mentalt krävande det är det. Samtidigt så kände grämde jag mig konstigt nog mer av en förlust ifjol än vad jag gör för tillfället. Jag har hamnat lite i nått "det är vad det är"-läge. Ganska snabbt så insåg man att målsättningen var satt för hög så man släppte förhoppningen om play-in. Visst hoppas man ännu på att de ska vända och att de ska kunna utmana om 12:e platsen men sakta men säkert blir även den förhoppningen mindre.

Så nu taggar jag bara inför varje match, bryts ned under matchens gång, lägger mig förbannad men tömmer och glömmer till nästa dag. Tabellen blir sekundär. Allt pekar på att det blir looser-finalen till våren. Då lär det mentala läget vara nått annat.

Någonstans litar jag även på det som tränarna och Nubben gör för att vända detta, jag vet i alla fall att jag inte har mer kompetens än vad de har men det är lätt att tycka och peka på spelare som man hittar på EP och vill ha hit baserat på deras stats. Det sista jag vill är att Timrå IK ska göra någon allt eller inget idiotsatsning och riskera sin existens igen. Jag vill kunna gå på hockey med mina barn, skiter egentligen i om det är SHL eller i hockeyallsvenskan även om man alltid kommer snacka om det där guldet som gled oss ur händerna 2007 så är det nog inte så realistiskt att tro att föreningen kommer nå dit igen inom en snar framtid, men drömmen kommer alltid finnas där vart vi än spelar.

mikenomad: Känner samma sak, man lever i en Kafka-bubbla. :-)

mikenomad: Säger Göran om läget då?