Jag förstår tanken med att säga saker som att "Djurgården spelar för att inte förlora en SHL-plats vi spelar för att vinna en SHL-plats". Det är väl för att försöka lägga pressen på DIF och att skapa en positiv känsla hos oss.
Problemet är att jag tror det är en tankevurpa. Jag får sånt jävla skav av det resonemanget, blir faktiskt livrädd. Jag tycker det är en förlorarinställning, att direkt inledningsvis lägga sig i parterr eller vad fan det heter i brottning.
I min värld är det signaler om att DIF kommer spela med desperation medans vi inte har nåt att förlora. Ungefär som att vi aldrig förtjänat vår SHL-plats riktigt utan att den eg är DIF:s. Och nu försöker vi bara ta den från dem.
Och lyckas vi inte så är inte det hela världen. Jag säger inte att det är så men det är de signalerna det resonemanget sänder till mig iaf
bar mofftak: Sjukt egentligen; det gnälls ganska friskt om Timrås spel under matcherna här inne (ingen nämnd, ingen glömd). Forechecken klickar inte, passningsspelet är bedrövligt, defensiven obefintlig och slarvigt, anfallsspelet är trubbigt.
· 
