Lovade mig själv att inte gråta idag. En ganska smärtsam rännskita efter morgonkaffet och den här artikeln senare kan jag konstatera att det misslyckades.
9908: Haha men du överlevde iallafall 😆😅👍 Jag hade en liknande mental upplevelse av den där artikeln. Den berörde mig, djupt. Anton Lander kan vara den mest ödmjuke människa jag vet av. Och den relation dom har sinsemellan, far och son, hur Anton beskriver de olika rollerna och hur dom kan kliva i eller ur respektive roll när man är på träning och match eller hemmavid när man inte har fokus på uppspel och Timrå IK. Så vackert så även jag blev känslosam.