Det spelar ingen roll om man stuvar om i kedjorna eller inte, det blir samma gnäll ändå, antingen blir det snack om hela havet stormar och ingen kontinuitet eller så blir det att allt rullar på och ingen gör något åt det. Sanningen ligger väl att man inte har harmoni i laget och prestationsångest, för när man släpper in 6 mål i en period och tappar det helt fullständigt så är det inte omstuvningar i laget eller kontinuteten som är felande, en mental coach skulle kanske vara bra.
Villervalla: När man jämför första halvan och andra halvan av säsonger så kan man konstatera en sak: ”fattiga klubbar har inte råd med felvärvningar eller skador.”
På förhand sa man att det var idioti att gå in i serien med 6 backar (hade vi sju med edfeldt?) och vi var många här inne som höll med. Det blev tydligt när Didde var skadad, när Lyytinen var borta osv. Inte alltid dom bästa backarna som var borta men andra fick käka en massa tid som till slut ledde till trötthet och misstag.
På forwardssidan får man tycka vad man vill om Mieho, Palola och MPS men ingen kan väl blunda för det faktum att kapanen inte har lyckats ersätta produktionstappet från Wedin och EP?
Med andra ord: vi har haft både skador och felvärvningar på en redan ganska tunn trupp. Det är logiskt att vi faller genom tabellen som en sten.
Favoritarenor (och inte): Bortasektionen enda skamfläcken? Ja om man enbart ser till hockeyupplevelsen för samtliga kanske. Och då är jag definitivt med. Som jag konstaterat, då är SCA svårslagen. Jag har ju som bekant andra synpunkter också men för huvudsyftet, se hockey, har vi en topparena!