jå1: nu ska jag försöka att inte låta som en ”livets hårda skola”-gubbe men EP’s självkänsla är sekundär. Det här är en lagsport, man måste se till HELA lagets bästa. Och då menar jag inte att vara taskig mot EP som uppenbarligen har en riktigt tung period men alltså kom igen. Andra spelare blir åsidosatta för att han ska hitta tillbaka till en storform som i BÄSTA fall är ett poängsnitt på nånstans runt 0,5-0,6 poäng/match. Så det är ju ingen ”franschise player” vi snackar om heller.
Alla vill så klart att han ska hitta tillbaka till storformen så fort som möjligt men jag tycker man ska vara försiktig med vad man offrar på vägen genom att ge honom oändligt med tålamod och en gräddfil. Jag tror man riskerar att andra spelare känner att det är lönlöst att avancera i laget och få större roller och då kanske vi tappar spelare som vi hade velat behålla.
Ska man vara lite taskig just nu så kan man bedöma Timrå som en klick ”gamla polare” som bestämmer och som känner varandra (Lander, ante, Dahlén, EP och MPS. Sen har vi en bunt finnar som alla har ”Kapanen” inristat i pannan och sen har vi övriga. Det kanske inte är så det är i verkligheten, alla kanske är skitbra polare med alla och lagkemin är utmärkt, men vill man spekulera lite så skulle man kanske kunna presentera det så?
Olle: ” Ska man vara lite taskig just nu så kan man bedöma Timrå som en klick ”gamla polare” som bestämmer och som känner varandra (Lander, ante, Dahlén, EP och MPS. Sen har vi en bunt finnar som alla har ”Kapanen” inristat i pannan och sen har vi övriga.”
Så kan det ju vara. Men vad hjälper det att bara konstatera saken? Om det är så hur ska det lösas?
Mycket bra skrivet. Hade velat formulera något liknande, men har bara inte förmågan i nuläget. Vaknade upp i ångest i morse och kom sedan att tänka på att hockeyn från igår kan ha bidragit, dock utan att vilja skylla på den.
För att snacka matchställ: Fint att man hedrar Pride-veckan. Tycker dock att inslaget med regnbågens färger gjorde sig bättre på Malmös bortaställ, som i övrigt främst bestod av svart och vitt. Men det kan inte hjälpas.
Ironiskt nog visade vi antagligen upp säsongens hittills minsta stolthet i spelet när vi bar detta symboliska matchställ till ära för Pride-veckan. Tredje periodens igår hade snarare skammens prägel över sig.
Olle: exakt.. Walli och Hartmann har bägge ur alla aspekter presterat bättre än EP under en längre tid men lyckas ändå aldrig peta EP ifrån topplinorna eller ifrån på spel .. Hartmann har vi lyckligtvis under kontrakt .. men Walli kommer vi troligen ha stora problem att få behålla om vi inte erbjuder honnom regält höjd lön...tyvärr...
· 
Alla vill så klart att han ska hitta tillbaka till storformen så fort som möjligt men jag tycker man ska vara försiktig med vad man offrar på vägen genom att ge honom oändligt med tålamod och en gräddfil. Jag tror man riskerar att andra spelare känner att det är lönlöst att avancera i laget och få större roller och då kanske vi tappar spelare som vi hade velat behålla.
Ska man vara lite taskig just nu så kan man bedöma Timrå som en klick ”gamla polare” som bestämmer och som känner varandra (Lander, ante, Dahlén, EP och MPS. Sen har vi en bunt finnar som alla har ”Kapanen” inristat i pannan och sen har vi övriga. Det kanske inte är så det är i verkligheten, alla kanske är skitbra polare med alla och lagkemin är utmärkt, men vill man spekulera lite så skulle man kanske kunna presentera det så?