Smokey: Får absolut lite ”Karlskrona 2018” vibbar av detta, inte bara pga ställningen. Man möter ett lag som är tunga och på pappret bättre, stänger ned oss under långa perioder då vi måste spela svettigt försvar. De får mycket studsar med sig och även pp:s som känns väldigt tveksamma och vinner matcherna på detta. Finns efter (nästan) varje match en känsla av att vi kunde ha åstadkommit mer, det finns ett sparkapital. Vi får våra lägen men missar ofta och känslan är att, sett till eventuellt xp, ska det vara betydligt jämnare än vad det varit.
Nu är det återigen skarpt läge, vinna eller försvinna, och precis som då måste lägena sättas och desperationen måste lysa igenom allt vi gör på isen. Det är just detta Timrå har varit så bra på när det kommer till kritan. Det finns en sammanhållning av timråhjärtan i laget som inget lag kan matcha i denna serien, och jag hoppas samt tror att de kommande matcherna blir en uppvisning på glöd, desperation och framförallt effektivitet (som onekligen finns där sett till de spelare vi har) i våra avslut. DÅ får vi studsar med oss, DÅ får vi blodsmak i munnen, DÅ får vi häng på de här jävlarna och DÅ är Timrå IK som bäst.
Skillnaden från då är att vi möter ett Örebro som är precis lika hungriga som oss och som spelar för att nå framgång, till skillnad från ett lag som kvalar nedåt. I vanlig ordning tror jag på en dyngförlust och uttåg näst. Men det gjorde jag även då, och enligt naturens lagar kommer alltid att göra - må Jonte förlåta mig ändå.
BoyceBoyceBoyce: Ja alltså Abols, Leino, Näkyvä, Leo Carlsson, Elias Ekström och Bromé. Alla står på noll mål i slutspelet, det är alltså Örebros topp 6 poänggörare i grundserien som vi nollar i slutspelet och ÄNDÅ släpper vi in 4 mål per match. Det är HELT sjukt. Tyvärr är det ganska tydligt att Örebro har en tyngd och ett djup som vi saknar, framförallt har dom en mycket tydligare spelplan.
BoyceBoyceBoyce: Äh, såg rätt stjärtigt ut vissa matcher där också. Jag får tyvärr ta på mig skämshatten att jag var tämligen övertygad att det inte blev något SHL efter match 4 mot KHK.
Tror kanske innerst inne inte på någon semi nu heller. Men är på tok för optimistisk över var vi befinner oss rent generellt för att kunna vara sur över det. Är inte mättad, men är också ödmjuk.
Det är över när det är över när det är över. Och då kommer jag se fram mot en rolig Silly. Hunger, i kombo med harmoni, är nog det jag försöker få fram.
Nu är det återigen skarpt läge, vinna eller försvinna, och precis som då måste lägena sättas och desperationen måste lysa igenom allt vi gör på isen. Det är just detta Timrå har varit så bra på när det kommer till kritan. Det finns en sammanhållning av timråhjärtan i laget som inget lag kan matcha i denna serien, och jag hoppas samt tror att de kommande matcherna blir en uppvisning på glöd, desperation och framförallt effektivitet (som onekligen finns där sett till de spelare vi har) i våra avslut. DÅ får vi studsar med oss, DÅ får vi blodsmak i munnen, DÅ får vi häng på de här jävlarna och DÅ är Timrå IK som bäst.
Skillnaden från då är att vi möter ett Örebro som är precis lika hungriga som oss och som spelar för att nå framgång, till skillnad från ett lag som kvalar nedåt. I vanlig ordning tror jag på en dyngförlust och uttåg näst. Men det gjorde jag även då, och enligt naturens lagar kommer alltid att göra - må Jonte förlåta mig ändå.