Jaha, hörrni! Dags för sista matchen för säsongen idag då. Lite vemodigt och trist. Ett par veckors hockey till hade varit småmysigt.
Märkligt ändå att åka ut mot ett lag som man har noll känslor för. Alla andra gånger vi spelat slutspel har man hatat motståndarna och känt en oerhörd förbittring om dom slog ut oss. Örebro känner jag nada inför. Visst, Emil Larsson är ett jävla rövhål, men det är ju mer på personplanet. Märkligt som sagt.
Jaja. Skål, proletärer. Någonstans där inne i dimman finns kaklet.
· 
· 
