Publiken. Vi kan ganska snabbt konstatera att de 13 dryga jävla säsongerna som gått utan slutspel i SHL har skapat något av ett monster som tvingats till en oönskad dvala. Fram till nu. För helvete vad Örebro har att lära här. Visst, matchen avgörs på isen, inget snack, men med insatser som ikväll från hela arenan.
Slutsålt här, igen. Och ikväll gjorde publiken en kraftig skillnad. Trycket som vi höll i under tredje perioden var fanimej heelt fucking magiskt! Fullsatt i Örebro också. Ja, men är det samma inlevelse, samma törst och hunger att vinna där som här? Ikväll blir publiken väldigt mycket ett med spelarna. Vi vill det här precis lika mycket som Anton Lander törstar efter framgång.
Vi får en match 7. Game seven. Jag hade gett upp den tanken helt efter förlusten hemma senast måste jag säga. Det mentala spelet lever vi med vare sig vi vill det eller inte. Frågan är hur spelarna känner och kan hantera detta. Allt att vinna är mitt utgångsläge. Jag tänker inte grotta in mig mer i vad vi gör bra kontra vad som fattas eller situationer som vi har ren bonnröta att det inte blir mål. Ny match, nya möjligheter.