Kul med hockey men jag måste erkänna att jag känner en jävla tomhet. Visst, man mår såklart grundbra som Timråit och känner stor framtidstro och allt det där. Men på nåt märkligt idrottspsykologiskt vis svävade man ju på euforimoln vid den här tiden förra året. Satt och plöjde kvalmatcherna gång på gång sena kvällar och nätter fram till midsommar ungefär. I år gjorde vi succé och tog oss till en 7:e avgörande kvartsfinal. Lik förbannat var det moll som satte punkt för säsongen och nån större lust att plöja kvartsfinalerna på samma vis känner man ju inte
Erre92: Jag kan se stor skillnad på Dahlén i år. Hemjobbet är 200% bättre bla. Tacklingar i varje byte. Lugna ner er nu! Vi har mött 2 förväntade topplag. Många i boken är som jordgetingar på tramadol just nu.
· 
