KB: Som jag skrev igår så är det ju skitroligt att gå upp! Tror inte ens euforin efter ett SM-guld (kan ju som bekant inte jämföra) är i närheten. Men snart nog ramlar den nya verkligheten över en. Man inser att man ska gå från den ena änden till den andra. Att man en hel säsong, minst, kommer hålla på ett stryklag. Man kommer tvingas genomlida förluster i närmare 4/5 av grundserien. Jag har det färskt i minnet, tankarna om att det här var fan inte nån fest. Hur jag längtade till mars och det oundvikliga kvalet. Där allt skulle ställas på sin spets och vi skulle spela matcher på liv och död igen. Och kanske, kanske överleva...
· 
· 
