Zäta75: Nu byter jag till "rätt tråd" här, innan jag får pöbeln på mig på riktigt 🙈 Någon kan säkert häckla om att det finns en annan bok som passar bättre för dessa diskussioner, men det skiter jag i.
En annan grupp som bara förtjänar lovord är ju Deep Purple. Jag länkar till låten "Child in time", där temat är krig och omänsklighet.
Musik går ju att läsa eller tolka på olika sätt. Utifrån var en person befinner sig i ålder och mognad, kan göra en otrolig skillnad i hur man t.ex förstår en text.
Exempelvis levde jag resterande del av -80-talet och ända fram till förra året i tron att Metallicas mästerverk "Master of puppets", handlar om djävulsdyrkan och såna saker. Men drygt 35 år senare skulle även jag vakna till och fatta galoppen och lyssna mer på vad texten faktiskt berättar. Droger/drogmissbruk och allting som du har att kämpa med och vad som tillslut bryter ner dig.
Tillbaka till "Child in time" igen. Låten är nästan 10 minuter lång och visar egentligen bara upp den sjuka kvalitet och individuella skills som varje bandmedlem har. Man bygger hela tiden upp låten till det crescendot vi får i slutet. Ytterligare en sak är att den här typen av musiker inte går att hitta idag. Bara ren musikalisk känsla och talang, 100%!
Men ska man nämna något som ändå sticker ut så är det ju John Lords orgelspel och sångresurserna hos sångaren Ian Gillan. Det röstspektrat han visar prov på här är på en helt annan nivå. Här har du inga effekter eller autotuning.
Favoritarenor (och inte): Bortasektionen enda skamfläcken? Ja om man enbart ser till hockeyupplevelsen för samtliga kanske. Och då är jag definitivt med. Som jag konstaterat, då är SCA svårslagen. Jag har ju som bekant andra synpunkter också men för huvudsyftet, se hockey, har vi en topparena!
· 
screenshot20241122-061117.png
En annan grupp som bara förtjänar lovord är ju Deep Purple. Jag länkar till låten "Child in time", där temat är krig och omänsklighet.
Musik går ju att läsa eller tolka på olika sätt. Utifrån var en person befinner sig i ålder och mognad, kan göra en otrolig skillnad i hur man t.ex förstår en text.
Exempelvis levde jag resterande del av -80-talet och ända fram till förra året i tron att Metallicas mästerverk "Master of puppets", handlar om djävulsdyrkan och såna saker. Men drygt 35 år senare skulle även jag vakna till och fatta galoppen och lyssna mer på vad texten faktiskt berättar. Droger/drogmissbruk och allting som du har att kämpa med och vad som tillslut bryter ner dig.
Tillbaka till "Child in time" igen. Låten är nästan 10 minuter lång och visar egentligen bara upp den sjuka kvalitet och individuella skills som varje bandmedlem har. Man bygger hela tiden upp låten till det crescendot vi får i slutet.
Ytterligare en sak är att den här typen av musiker inte går att hitta idag. Bara ren musikalisk känsla och talang, 100%!
Men ska man nämna något som ändå sticker ut så är det ju John Lords orgelspel och sångresurserna hos sångaren Ian Gillan. Det röstspektrat han visar prov på här är på en helt annan nivå. Här har du inga effekter eller autotuning.