Livet är allt annat än en utopi. Smärta vet vi timråiter vad det är. Nederlag lär man sig hantera. Vissa fighter är tuffare att förlora än andra.
Till syvende och sist möts vi alla i gemenskapen att det är detta vi valt, eller så är det detta har vi fötts in i. En ovillkorlig kärlek till laget och gemenskapen vi värdesätter så otroligt högt.
Även om vi förlorar för stunden, vinner vi till slut. Om inte annat dansar vi det bästa vi kan till Eilert, över skärselden som håller oss varm!
empa11: Beklagar sorgen empa. Min far gick bort för exakt 10 år sedan i september alldeles för ung. Det är sår som aldrig läker, men det blir något bättre med tiden.
Som fler skrivit hoppas att Timrås spel i vinter kan glädja dig lite.
empa11: Mitt djupaste deltagande. Jag förlorade min mamma för knappt två år sedan, även det hastigt och ganska oväntat. Jag skriver "ganska" för hon var ändå 82 år. Men ett fall hemma och skada på knäet som resulterade i sepsis (blodförgiftning). Det skedde under hemmapremiären mot Luleå -21. Jag stod på Västra stå när syrran ringde. Vi vann f.ö med 4-2...
En sak bara; Man väljer inte att bli Timråit, laget väljer dig. Inte alla tillhör de utvalda, andrasorteringen tar övriga lag hand om ❤️🤍
Livet är allt annat än en utopi. Smärta vet vi timråiter vad det är. Nederlag lär man sig hantera. Vissa fighter är tuffare att förlora än andra.
Till syvende och sist möts vi alla i gemenskapen att det är detta vi valt, eller så är det detta har vi fötts in i. En ovillkorlig kärlek till laget och gemenskapen vi värdesätter så otroligt högt.
Även om vi förlorar för stunden, vinner vi till slut.
Om inte annat dansar vi det bästa vi kan till Eilert, över skärselden som håller oss varm!