Ska bli intressant att se hur laget reagerat på lule-debaclet. Man bör komma ut som blodtörstiga hundar, men fan trot. Blir inte riktigt klok på den här säsongen.
Klart är att det finns uppenbara problem i vårt spelsystem. Ifjol var det "defensiven först!" som gällde, och det lyckades man med. Vi släppte in få mål, men det blev på uppenbar bekostnad av offensiven. I år skulle vi "bygga vidare", dvs behålla vårt fina defensiva spel + skruva till offensiven. Vilket man gjorde jävligt bra under en handfull matcher (paradoxalt nog samtidigt som vi hade stora skadeproblem på baksidan), även om vi var dåliga på att "ta betalt".
Men det var fanimej bara under den handfullen som det såg riktigt bra ut. Därefter började man plötsligt komma ut med hängslen, livrem och flytvästar på när man gled in på bortais. Passivt och ängsligt. Jävligt märkligt. I synnerhet eftersom det inte blev ett piss bättre när skadade backar började återvända.
Nu vill jag inte hänga Ante på något sätt, men man blir ju nyfiken på vad en annan taktiskt driven tränare skulle ha kunnat få ut av det här laget. Den här svajigheten i spelet förstår jag inte. Inte heller varför Jontes miserabla defensiv (som han alltid haft och alltid kommer att ha) plötsligt blir ett sänke för laget. Han ser ju helt vilsen ut i spelet utan puck, och verkar inte ens tycka att det är roligt därute. Snubben som alltid lett i båset och skakat av iver att få hoppa in på isen ser mest sammanbiten och stressad ut. Klart oroväckande.
Nu lär Landers obegripligt klena säsongsstart vara en delfaktor i lagets undermåliga jämnhet. I hans fall beror det knappast på något spelsystemsmässigt skav (han är givetvis skicklig nog att kunna spela i dom flesta spelsystem), så där är det väl bara frågan om vad problemet är och om det kommer att avhjälpas. Nu tyckte jag faktiskt att han såg liiite rejälare ut mot Lule, så låt oss hoppas att han är på väg upp ur prestationshålet. Annars blir den här säsongen brun på riktigt.
Jag hoppas verkligen, verkligen att man visar attityd nu. Jobbar stenhårt. Slutar vara bekväma framåt (vilket för det här laget innebär att man använder sina grymma offensiva skillz till att spela med flair) och bli mer resoluta. Och bakåt måste man fanimej kunna freda kassen bättre. Om inte t ex Didde kan hålla området framför JJ/Juel rent, vad gör han då på isen? Hans fysiska spel är det enda det är spets på. Spelskicklighet, -uppfattning och offensiv är knappt över medel i div 1.
Rindell får ris och ros. Välförtjänt, enligt mig. Hans rörlighet och individuella skicklighet är top notch, men han är ju oerhört dålig vad gäller splitvision samt saknar värderingsförmåga. Är konstant livrädd när han har pucken och inte samtidigt betryggande avstånd till närmaste motståndare. Han måste få en stabil, defensiv backpartner med värderingsförmåga. Dvs Svensson.
Vill inte hänga Ante #2: det är ett underbetyg så här långt att vi ser så vilsna ut trots en i princip intakt fjolårstrupp. Jag ställer mig även synnerligen frågande till coachningen (= avsaknad av) och förmåga att förändra en matchbild i vår favör. Tycker att vi snarare blir utmanövrerade, match efter match. Lite symptomatiskt att vi spelar som bäst när vi är desperata eller inte har någon ledning att försvara. Är det så att vi, i synnerhet på bortaplan, har en matchplan där fokus ligger på att "ligga rätt" och "ha tålamod", vilket rent konkret oftast resulterar i passivitet och bortskänkande av initiativ? Det är min känsla. Och här måste man shejpa upp. Antingen återgår vi till Timrå-goes-Luleå-light från ifjol, eller så pushar vi laget framåt. Då m å s t e vi få till snabbare uppspel. Det här laget ska trampa utav helvete och ständigt hota offensivt. Forwards ska vara i rörelse framåt i samma ögonblick som motståndarna tappar puck, och backar + centrar måste tillsammans hitta snabbaste sättet att ge dom pucken.
Nu har vi inte riktigt dem optimala backuppsättningen för detta, men då får man hitta en bättre spelmodell för att lösa det så långt som möjligt. Kolla på lag som Luleå, Plastsjö, Plastebro osv. Dom vet exakt hur dom ska agera i spelvändningarna. Där Timrå försöker uppfinna hjulet 30 ggr/match agerar dom på ryggmärgsrutin.
Upp till karaktärsbevis ikväll, Timrå. Ska vi ge oss fan på att slåss för varje millimeter is, eller ska vi fokusera på att "ligga rätt" och hoppas att våra lagkamrater gör samma sak?
Bragd-Birger: Tilläggas ska, att när vi spelar på toppen av vår förmåga, så slår vi alla lag. Tyvärr varvas det med att spela på toppen av vår oförmåga alltför ofta.
Bragd-Birger: Håller helt med om slutet i din text där du skriver "att ligga rätt" Det ser rätt patetiskt ut ibland när spelare i egen zon som är närmast pucken skiter i att försöka återerövra den för att istället försöka hitta "sin position" i egen zon och STÄLLA upp sig rätt. Funkar inte hur TIK idag spelar defensivt eftersom det är presspel som gäller. Ställa upp i egen zon är 2010-tal spel som inte fungerar längre. Dessutom krävs att alla fem spelare på isen är beredd att jobba över hela banan. Såg matchen Ottawa-Detroit på plats häromdagen och den/dom som jobbade hårdast över hela banan (även hemjobbet) var dom så kallade poäng görarna (spets spelarna) och det säger en hel del tycker jag.
· 
· 
Klart är att det finns uppenbara problem i vårt spelsystem. Ifjol var det "defensiven först!" som gällde, och det lyckades man med. Vi släppte in få mål, men det blev på uppenbar bekostnad av offensiven.
I år skulle vi "bygga vidare", dvs behålla vårt fina defensiva spel + skruva till offensiven. Vilket man gjorde jävligt bra under en handfull matcher (paradoxalt nog samtidigt som vi hade stora skadeproblem på baksidan), även om vi var dåliga på att "ta betalt".
Men det var fanimej bara under den handfullen som det såg riktigt bra ut. Därefter började man plötsligt komma ut med hängslen, livrem och flytvästar på när man gled in på bortais. Passivt och ängsligt. Jävligt märkligt. I synnerhet eftersom det inte blev ett piss bättre när skadade backar började återvända.
Nu vill jag inte hänga Ante på något sätt, men man blir ju nyfiken på vad en annan taktiskt driven tränare skulle ha kunnat få ut av det här laget. Den här svajigheten i spelet förstår jag inte. Inte heller varför Jontes miserabla defensiv (som han alltid haft och alltid kommer att ha) plötsligt blir ett sänke för laget. Han ser ju helt vilsen ut i spelet utan puck, och verkar inte ens tycka att det är roligt därute. Snubben som alltid lett i båset och skakat av iver att få hoppa in på isen ser mest sammanbiten och stressad ut.
Klart oroväckande.
Nu lär Landers obegripligt klena säsongsstart vara en delfaktor i lagets undermåliga jämnhet. I hans fall beror det knappast på något spelsystemsmässigt skav (han är givetvis skicklig nog att kunna spela i dom flesta spelsystem), så där är det väl bara frågan om vad problemet är och om det kommer att avhjälpas.
Nu tyckte jag faktiskt att han såg liiite rejälare ut mot Lule, så låt oss hoppas att han är på väg upp ur prestationshålet. Annars blir den här säsongen brun på riktigt.
Jag hoppas verkligen, verkligen att man visar attityd nu. Jobbar stenhårt. Slutar vara bekväma framåt (vilket för det här laget innebär att man använder sina grymma offensiva skillz till att spela med flair) och bli mer resoluta.
Och bakåt måste man fanimej kunna freda kassen bättre. Om inte t ex Didde kan hålla området framför JJ/Juel rent, vad gör han då på isen? Hans fysiska spel är det enda det är spets på. Spelskicklighet, -uppfattning och offensiv är knappt över medel i div 1.
Rindell får ris och ros. Välförtjänt, enligt mig. Hans rörlighet och individuella skicklighet är top notch, men han är ju oerhört dålig vad gäller splitvision samt saknar värderingsförmåga. Är konstant livrädd när han har pucken och inte samtidigt betryggande avstånd till närmaste motståndare. Han måste få en stabil, defensiv backpartner med värderingsförmåga. Dvs Svensson.
Vill inte hänga Ante #2: det är ett underbetyg så här långt att vi ser så vilsna ut trots en i princip intakt fjolårstrupp. Jag ställer mig även synnerligen frågande till coachningen (= avsaknad av) och förmåga att förändra en matchbild i vår favör. Tycker att vi snarare blir utmanövrerade, match efter match.
Lite symptomatiskt att vi spelar som bäst när vi är desperata eller inte har någon ledning att försvara. Är det så att vi, i synnerhet på bortaplan, har en matchplan där fokus ligger på att "ligga rätt" och "ha tålamod", vilket rent konkret oftast resulterar i passivitet och bortskänkande av initiativ?
Det är min känsla. Och här måste man shejpa upp. Antingen återgår vi till Timrå-goes-Luleå-light från ifjol, eller så pushar vi laget framåt. Då m å s t e vi få till snabbare uppspel. Det här laget ska trampa utav helvete och ständigt hota offensivt. Forwards ska vara i rörelse framåt i samma ögonblick som motståndarna tappar puck, och backar + centrar måste tillsammans hitta snabbaste sättet att ge dom pucken.
Nu har vi inte riktigt dem optimala backuppsättningen för detta, men då får man hitta en bättre spelmodell för att lösa det så långt som möjligt. Kolla på lag som Luleå, Plastsjö, Plastebro osv. Dom vet exakt hur dom ska agera i spelvändningarna. Där Timrå försöker uppfinna hjulet 30 ggr/match agerar dom på ryggmärgsrutin.
Upp till karaktärsbevis ikväll, Timrå. Ska vi ge oss fan på att slåss för varje millimeter is, eller ska vi fokusera på att "ligga rätt" och hoppas att våra lagkamrater gör samma sak?