Timrå IK

Snart 24 h sedan gårdens debacle, och jag är fortfarande oroad och besviken. Gårdagen var alltså 3:e raka hemmaförlusten, det är inte ok någonstans att förlora 3 raka på hemmaplan. Speciellt inte när publiken slutit upp även i mellandagarna. Hemvändarfesten kom av sig i dubbel bemärkelse. Vet inte om det har att göra med Ante-gate att det ser ut som det gör, men en sak är klar och det är att spelarna inte stått upp och krigat för Ante fullt ut som dom lovade att göra. Det ser glädjelöst där ute på isen och den som tappat störst glädje är vår hjälte #54.

I morgon lutar väl det mesta åt en ny förlust (Luleå vänder sin dystra trend) sedan ett Rögle på måndag…. Två förluster där och Kapanen kanske får titta på att ta över Jokinen redan nu.

Vi ska vara bättre än så här (eller så har vi överskattat hemvändarna). Det är något som saknas. Vi gör ju knappt mer än 2 mål per match numera och oftast har vi inte skjutit mer än 5 skott på mål efter första perioden. Förr i tiden sköt vi 5 skott på mål i första bytet... Man saknar den gamla Timrå hockeyn då vi satte skräck i motståndarna första 10.

Vi känns lite mätta, det saknas något. Däremot blir det slutspel så tror jag vi kan gå långt. Men det måste kunna spelas en bättre hockey över 60 min i grundserien även.