Jag blir så le allt som har med hockey att göra.. Allt blir bara fel i hjärnan, upp och ner, bak och fram. Är det mitt lag jag hejar på?
Ända sedan jag var liten har jag följt Timrå, har alltid varit prioriterat att se en timråmatch oavsett vart i världen man är eller vad man gör.
För mig har vi alltid varit gänget med stort hjärta, mycket krig och slit. Blod och svett! Vi har sällan haft dom där stora stjärnorna, vi har väldigt sällan värvat till oss dom där stjärnorna iaf. Vi har förädlat fram många stjärnor och haft många som tagit nästa steg i vårat lag.
Vi har som oftast varit laget som på papperet är de sämre. Slagit underifrån och levt på viljan och det stora hjärtat.
Jag har längtat och drömt om att vi någon gång skulle ha det där laget som på papperet ser så jävla bra ut. Någon i timråtröja som kan vara med och slåss om poängligan. Att dom i studion lyfter våran trupp och att vi är det där laget som vi aldrig riktigt varit. Ta nästa steg, kunna vara med och verkligen konkurrera om guld.
När finnarna var här och vi spelade slutspel år efter år så var vi kanske där? Iaf nära!
Åren efter denna era så har det ju varit mörkt. Visst, det var kul när vi spelade allsvenskan och var topplag men det var ju inte där vi skulle vara..
Vi går upp, överlever, får hem alla vi vill ha och man börjar ju vibrera som Timråsupporter när man ser vad som håller på att hända med laget. En efter en ansluter dom, alla stora aktiva timråspelare kommer hem och man jublar ju. Lander med C på bröstet, Dahlén, Pettersson, Wedin, Pääjärvi, Hållander vad kan gå fel när vi har detta lag?
Stjärnor och Timråhjärtan, nu är vi äntligen där. Så gick/går mina tankar! Bara att ha Lander tillbaka med ett C på bröstet, han kan inte tillåta någon att lalla tänkte ja.
Vart är vi nu? Vad är fel? Vad måste ske?
Back in the days när det gick tungt så hoppades man ju på nyförvärv. Stärka truppen var lösningen på problemet. Vi hade en för dålig trupp.
Idag kan man ju inte värva sig till en lösning på problemet. Ja kanske en back skulle göra skillnad men det är ju inte backsidan som är det stora problemet nu..
Låter hårt men såhär känner jag.
HUR FAN VÄCKER VI VÅRA TRÖTTA JÄVLA HÖGINKOMSTTAGARE SOM BARA ÄR HÄR HEMMA OCH JUST NU TJÄNAR PENGAR?!
söder över: Jag tänker att det här blir min sista kommentar i frågan (mest för att det inte riktigt leder nånstans). Jag vet inte om det är medvetet eller omedvetet man försöker missförstå och när argumenten börjar närma sig "ah men dom ... | #Läs mer ·
Ända sedan jag var liten har jag följt Timrå, har alltid varit prioriterat att se en timråmatch oavsett vart i världen man är eller vad man gör.
För mig har vi alltid varit gänget med stort hjärta, mycket krig och slit. Blod och svett! Vi har sällan haft dom där stora stjärnorna, vi har väldigt sällan värvat till oss dom där stjärnorna iaf. Vi har förädlat fram många stjärnor och haft många som tagit nästa steg i vårat lag.
Vi har som oftast varit laget som på papperet är de sämre. Slagit underifrån och levt på viljan och det stora hjärtat.
Jag har längtat och drömt om att vi någon gång skulle ha det där laget som på papperet ser så jävla bra ut. Någon i timråtröja som kan vara med och slåss om poängligan. Att dom i studion lyfter våran trupp och att vi är det där laget som vi aldrig riktigt varit. Ta nästa steg, kunna vara med och verkligen konkurrera om guld.
När finnarna var här och vi spelade slutspel år efter år så var vi kanske där? Iaf nära!
Åren efter denna era så har det ju varit mörkt. Visst, det var kul när vi spelade allsvenskan och var topplag men det var ju inte där vi skulle vara..
Vi går upp, överlever, får hem alla vi vill ha och man börjar ju vibrera som Timråsupporter när man ser vad som håller på att hända med laget. En efter en ansluter dom, alla stora aktiva timråspelare kommer hem och man jublar ju. Lander med C på bröstet, Dahlén, Pettersson, Wedin, Pääjärvi, Hållander vad kan gå fel när vi har detta lag?
Stjärnor och Timråhjärtan, nu är vi äntligen där. Så gick/går mina tankar! Bara att ha Lander tillbaka med ett C på bröstet, han kan inte tillåta någon att lalla tänkte ja.
Vart är vi nu? Vad är fel? Vad måste ske?
Back in the days när det gick tungt så hoppades man ju på nyförvärv. Stärka truppen var lösningen på problemet. Vi hade en för dålig trupp.
Idag kan man ju inte värva sig till en lösning på problemet. Ja kanske en back skulle göra skillnad men det är ju inte backsidan som är det stora problemet nu..
Låter hårt men såhär känner jag.
HUR FAN VÄCKER VI VÅRA TRÖTTA JÄVLA HÖGINKOMSTTAGARE SOM BARA ÄR HÄR HEMMA OCH JUST NU TJÄNAR PENGAR?!
VART ÄR VILJAN OCH TIMRÅHJÄRTAT?!