Skellefteå vann, kul. Eller nåt. Så, då var det avhandlat.
Jag har inte yttrat mig särskilt mkt kring Jokinen hittills men känner att jag behöver det nu. Jag har svårt att stämma in i Hallelujahkören kring honom när jag hör honom prata syn på hockey. Jag blir faktiskt livrädd. Känner att flopprisken är monumental
Tjolahejsan. Nästa år är vi tillbaka i vårat älskade Allsvenskan. Vi kände oss inte riktigt som hemma i SHL bland dom stora grabbarna. Det är bättre att nöta buss på grusvägar i Småland till hålor som det knappt finns vägar till! Vi är hemma!
