Timrå IK

Så har jag då äntligen (tycker nog många) kommit till själva slutpläderingen inom detta intressanta område som ändå hockeyångest får anses vara.

HOCKEYPSYKOLOGISKA BEHANDLINGSMÖJLIGHETER
Två hockeyteoriinriktningar
Det finns ett stort antal psykohockeyterapeutiska inriktningar som huvudsakligen baserar sig på två från varandra skilda huvudprinciper. Den ena representeras av psykohockeyanalytiska hockeyteorier enligt vilka supporterbesvären beror på omedvetna inre hockeykonflikter och att medvetandegörandet av dessa har en läkande supportereffekt.

Den andra baserar sig på beteendevetenskapliga hockeyteorier enligt vilka felinlärt hockeybeteende och felaktiga tankemönster orsakar supporterns besvär. Hockeyterapins syfte är en nyinlärning och omprogrammering av själva supporterbeteendet. Båda dessa inriktningar dateras från början av seklet och under tidens lopp har ett flertal varianter uppstått, då senare hockeyskolor har tagit ingredienser från båda. Man kan väl säga att dagens utbud av psykohockeyterapier representerar en kontinuitet mellan de hockeyterapeuter som arbetar utpräglat beteendehockeyvetenskapligt och de som står psykohockeyanalysen nära inpå s k hockeypsykodynamisk grund. Regelrätt hockeypsykoanalys som pågår i många år och där hockeysupporterns omedvetna utforskas är förhållandevis sällsynt.

Under de senaste åren har en ny hockeyterapiform vunnit stor spridning, nämligen kognitiv hockeyterapi. Metoden har släktskap med beteendehockeyterapi. Kognitiv hockeyterapi har även likheter med den hockeyterapiform som brukar benämnas som jagstärkande hockeyterapi.

När det gäller hockeyångest kan ingen hockeyterapi vara effektiv utan stödjande moment. Man måste uppleva att hockeyterapeuten genom sin kunnighet och sitt engagemang är en resurs att lita på.

De tre hockeyterapiformerna som kortfattat beskrivs i denna framställning representerar huvudlinjer i dagens hockeypsykoterapeutiska behandlingsutbud. Ytterst förenklat kan det sägas att hockeystödterapi - som namnet antyder - inte gör anspråk på annat än att ge stöd och inte eftersträvar någon supporterhetsutveckling genom lösning av inre hockeykonflikter. Som motsats står hockeypsykodynamisk insiktshockeyterapi (och hockeypsykoanalys) som mest strävar efter supporterhetsförändring och i mindre grad efter att ge kortsiktigt stöd åt supportern. Kognitiva hockeyterapiformer med jagstärkande inslag står någonstans i mitten.

Hockeyterapiformer övergår i varandra.
Det är viktigt att framhålla att dessa hockeyterapiformer dels övergår i varandra, dels att enskilda hockeyterapeuter ofta använder ingredienser från alla tre i det dagliga arbetet.

Hockeystödterapi.
I all form av hockeyångestbehandling är det nödvändigt att man har tillgång till någon som är förtrogen med hockeyångestens symtombild, dess följverkningar, de problem den kan skapa och den hockeylivssituation man tacklas med. Det är nödvändigt att man får tillfälle att berätta och strukturera sina tankar och känslor, varvid man ventilerar sina hockeyproblem och får möjlighet att dela dem med någon annan hockeysupporter. Samtidigt ges tillfälle att få råd när det gäller problemlösning, att få stöd med att genomföra realistiska uppgifter och kanske en välbehövlig broms när det gäller orealistiska (mål)sättningar. Stödjande hockeysamtal är en självklar ingrediens i all hockeyångestbehandling.

Enkla och realistiska hockeymål.
Det är mycket viktigt att kontakten är kontinuerlig och att man vid behov kan nå sin hockeyterapeut ( där är HS ett bra stöd.) I hockeystödterapi ingår inga märkvärdiga psykologiska hockeyelement. Den har mer karaktären av supportermedkänsla, förståelse och vanligt mänskligt supporterstöd.

Hockeybeteendeterapi, kognitiva och jagstärkande hockeyterapiformer.
Hockeybeteendeterapi koncentrerar sig på supporterbeteendet och utgår från att felaktiga supporterbeteenden är inlärda. Man forskar inte efter orsak utan försöker rätta till felen genom att lära sig ett nytt, förändrat hockeysupporterbeteende. Som typexempel kan nämnas hockeyfobiska besvär, där supportern stegvis utsätts för den hockeyångestframkallande situationen tills den slutar att ge hockeyångest. Hockeybeteendeterapi har alltid en väldefinierad (mål)sättning och hockeyresultaten utvärderas.

Förhållningssätt till problem ändras.
Många tycker att kognitiv hockeyterapi inte är annat än "sunt hockeysupporterbonnförnuft", som alltid har tillämpats, men inte beskrivits systematiskt. Hockeyterapeuten skaffar sig en bild om hockeysupporterns föreställningar och gör en kartläggning av vad som är felaktig informationshockeybehandling. Systematiskt och i samråd med varandra går man igenom alla "tankefel" som man sedan diskuterar och rättar till (gärna i gb:n.) Här kommer ofta beteende hockeyterapeutiska principer in. Den som exempelvis upplever hockeyfobisk rädsla för vissa hockeysituationer får förklaringar om orsak och verkan, som samtidigt innebär början till ett hockeyåtgärdspaket. Man lär sig utmana den hockeyångestframkallande hockeysituationen och att ta itu med den hockeyångest som uppstår.

Hockeyångesten, särskilt om den är långvarig, angriper alltid supporteridentiteten. Självförtroendet krymper och till slut känns det som om den ursprungliga supporteridentiteten håller på att utplånas. Man är ständigt rädd för att misslyckas. Jagstärkande hockeyterapi har som uppgift att befria supportern från den bundenhet som hockeyångesten åstadkommer. Man lär sig att hantera obehagskänslor, att möta aggressioner från andra supportrar och att lösa problem tillsammans. I takt med ett allt mer framgångsrikt utnyttjande av de egna hockeyresurserna ökar självförtroendet och en stigande vetskap om den egna supporterprestationsförmågans gränser ökar supportersjälvsäkerheten.

Analys av tidiga hockeyminnesupplevelser.
Hockeyinsiktsterapi
Detta är egentligen den hockeyterapiform som vanligtvis associeras med uttrycket "psykohockeyterapi". Den baseras på Freuds hockeyteorier och började användas strax efter sekelskiftet. Dess (mål)sättning är att utforska det undermedvetna där tidigt förträngda hockeykonflikter anses skapa hockeyångest. Genom hockeyanalys av tidiga hockeysupporterupplevelser kommer supportern till insikt om olika orsakssammanhang och hockeyinsikten verkar befriande. Denna analys och hockeyinsikt gör att supporterpersonligheten modifieras och konfliktkänslan med det egna hockeyjaget minskar. Hockeyinsiktsterapi är således en form av psykohockeyterapi som har som mest uttalad (mål)sättning att utveckla supporterpersonligheten och inte nödvändigtvis att på kort sikt lindra svåra hockeysymtom.

Förväntningarna på denna form av psykohockeyterapi har ofta varit orealistiska. Anledningen är att dess indikationsområde - d v s vem som har nytta av den - är vagt beskrivet. Kraven på supportern är höga. Hockeysupportern skall ha förmåga att fritt associera, d v s berätta om sina hockeykänslor, hockeytankar och hockeydrömmar, och ofta under flera års tid komma till insikt om sina inre hockeykonflikter. Man måste ha ett gott hockeyintellekt, psykologisk insikt, god hockeyångesttolerans, en relativt hög funktionsnivå och förmåga att kunna acceptera långsiktiga mål från den egna förlända mållinjen.

EFFEKTIV, SUPPORTERRELATERAD HOCKEYÅNGESTBEHANDLING
Supporteranpassade hockeybehandlingskombinationer.
Av ovanstående framgår att all hockeyångestbehandling måste vara anpassad till supporterns speciella behov och förutsättningar. Generellt kan man aldrig tala om "rätt" eller "fel" supporterbehandling. En behandlingsmetod kan vara rätt för en supporter och helt felaktig eller otillräcklig för en annan. Olika behandlingsmetoder måste dessutom ofta kombineras och "skräddarsys" för den enskilde hockeysupportern.

Medicinsk hockeybehandling är oftast motiverad vid panikhockeyångest, svårare fall av generaliserad hockeyångest eller spänningssyndrom, men hockeysupportern måste samtidigt ha ett psykologiskt stöd för att effektivt tillgodogöra sig läkemedlets hockeyångestdämpande effekt. Ofta får medicinsk behandling kombineras med mer avancerad psykohockeyterapi, exempelvis kognitiva/jagstärkande hockeyterapiformer eller, om man vänder på det, en kognitiv psykohockeyterapi kan kompletteras med medicinska hockeyångestdämpande åtgärder.

Alla uppspelskombinationer är tillåtna. Det finns inget hinder för att - om så behövs - kombinera olika slags hockeyläkemedel och samtidigt genomgå kognitiv eller jagstärkande psykohockeyterapi innehållande insiktsbetonade hockeyinslag. Ingen uppspelsövning utesluter den andra.

Observera att man inte nödvändigtvis behöver lida av en sorts supportersjukdom. Det vanliga är att man inte kan pressa in den enskilda hockeysupporterns ofta komplexa hockeybesvär i ett enda hockeyfack.

God prognos med bra hockeyångestbehandling

Ungefär hälften av hockeyångeststörningarna har ett långvarigt för lopp. Ändå är prognosen ljus i de fall man lyckas med att förbättra den allmänna hockeylivskvalitén. Har man en gång upplevt hur en framgångsrik hockeyångestbehandling kan vara samt hur hockeylivssituationen och hockeylivskvalitén kan förändras positivt, tolereras hockeyångest mycket bättre efter avslutad behandling. Man vet att möjligheten till hjälp finns och kan tillgripas vid behov. Man har skaffat erfarenhet och en avsevärt förbättrad plattform för att möta kommande svårigheter. Man har helt enkelt lärt sig att hantera sin hockeyångest.

Dessa små visdomsord får avsluta detta hockeyångestkapitel för denna gång - väl mött i den nya hockeyångestladan till hösten.

Ha en skön sommar och lycka till med hockeyångesten.
/miiike

To not be continued....