glorious badger: Ett par saker man minns efter just den här matchserien är t.ex:
1) Andreas Johanssons "tränarinsats". Lova runt, hålla tunt, kan vi väl sammanfatta det hela med. 2) Modos TOTALA överlägsenhet i match 1 och 2, där man vinner med sammanlagt 9 mål mot 0. Sen släpper Modo helt obegripligt såväl match 3 och 4 till Leksand.
Sen är Modo helt plötsligt på tårna i match 5 och vi får se en kross på nytt, 7 mål mot 1.
3) I match 7 leder Modo med två puckar, man har ledningen med 3 mål mot 1 med mindre än tio minuter kvar att spela. Här kommer raset. Först en reducering från blå, 3-2 genom Alexander Ytterell.
4) Med mindre än 2 minuter kvar att spela bjuder Leksand Modo på ett 3 mot 1 läge med Grundström, Pettersson och Welch mot blott en Leksandsback. Men istället för att utnyttja det numerära överläget och spela bort Haukeland i Leksandskassen (där Emil Pettersson t.ex har helt öppet mål på sin kant) nej, då håller Grundström istället i pucken och försöker dribbla bort Haukeland, vilket inte funkar alls.
Efter Alexander Ytterells stenhårda slagga till 3 mål mot 3 (där Foppa slänger matchprogrammet och lämnar sittplats). får Bill Thomas ett friläge från blå för Modo, men stolpe ut.
5) Modobacken Rantakari. Som siste gubbe på egen blå försöker han sig på, ja, jag vet inte vad det är han gör, men vidare bra går det alla gånger inte och vi har 4-3 Leksand.
bar mofftak: Sjukt egentligen; det gnälls ganska friskt om Timrås spel under matcherna här inne (ingen nämnd, ingen glömd). Forechecken klickar inte, passningsspelet är bedrövligt, defensiven obefintlig och slarvigt, anfallsspelet är trubbigt.