The great one: exakt. Även om EP är rätt bra defensivt är det ju inte där han har sin spets direkt. Led lite med honom igår. Han var uppenbart på spelhumör, men har ju hyfsat begränsat offensivt spelsinne runt sig i den kedjan.
Jokinen måste formera kedjorna utifrån vad som visas på träning. För mig som enbart ser matcherna finns iaf ingen annan förklaring. Tycker inte alls att man optimerar materialet utifrån att vi har tre riktigt högkvalitativa centrar med olika kvaliteter.
Oliver är en drivande, framåtlutad, energisk och spelskicklig center. Given förstakedjeledare, dessutom med klar Jonte-kompabilitet.
EP är lugn, teknisk, spelskicklig och med ett fantastiskt men underutnyttjat skott. I mina ögon löjligt uppenbar komponent i en offensiv lina. Behöver dock en motor bredvid sig. Vi har två sådana ytterforwards: Hållander och Wedin. Någon av dom bör paras ihop med EP.
Lander är Härföraren. Kommer leda och ge tyngd åt sin kedja nästan oavsett omgivning. Har sin spets i kampmomenten och är den enda i laget som kan skapa ytor åt andra genom att ha kontroll över pucken med två motståndare som ryggsäckar. Är i mina ögon en given ledare för en tung, intensiv kedja som inte bara kan neutralisera motståndarnas finest, utan också producera (gris)mål mot dom.
Så. Jag förstår inte nuvarande kedjeformering för fem öre. Lägg därtill OJ som jag tycker får en märklig roll med tanke på att han är den "botten-6"-forward som har en rimlig offensiv potential. Hartmann hade man önskat skulle gå in som en powerforward i någon av topp2 och vinna puckar och mata direktskott i kryllan. Där är han inte, men förhoppningsvis kommer han mer och mer. Han är väl i slutet av sitt försäsongsmatchande, och med tanke på att han fick förlängning till typ 2040 lär man ha förväntningar och tro på att han kommer att utvecklas åt det hållet.
Jaji. Fyra raka segrar, ändå sitter man här och är lite oroligt irriterad. Men det är ju så: det här kommer inte att hålla i längden om vi inte kuggar i och lyfter alltihop ett par snäpp. Vi sitter inte ihop. Vi lever på individuell spets framåt och en målvakt som står på huvudet. Vi kan närsomhelst förlora 4 raka igen. Och: vill vi ta oss längre än till kvartsfinal i år (vilket vi har material för) måste vi bli en lagmaskin. Det har vi inte varit dom senaste 10 matcherna, långt ifrån.
Bragd-Birger: Håller med dig avseende din center-nedbrytning.
Erbjuder därför följande:
Hållander - Kapanen jr - Dalle WC Wedda - EP - Heartmate OJ - Lander - Walli Pääjärvi - Bojjs - Lundmark Eisenhower
Första känns given. Kapanen och Dalle visar fin kemi/glädje ihop, och alla som får spela med Hållander blir automatiskt 1 nivå bättre. Varför då inte försöka få ut max av vår skickligaste spelare(Dalle).
EP flankas av energiska spelare som kan skapa lite yta, och där iaf Wedda har en hög grad av skicklighet. Hartmann är verkligen av eller på. Förhoppningsvis kan kan vara mer påkopplad framåt(lex försäsongen är nu över) och kan visa prov på sin demonhockey igen. Oavsett lär vi få ut mer av EPs offensiva skicklighet såhär
Lander får hänga med en tung Walli, som är lite enkelspårig i sitt spel, men snuskigt effektiv längst sargerna. Han kommer som 30 vagnar järnmalm, inte lätt att få stopp på vilket är en egenskap som iaf jag verkligen uppskattar. OJ är väl lite av en joker, och jag hoppas verkligen (kanske i min enfald) att han får sitt genombrott snart för att bli en Wedda light. Om det ej funkar får man peta in Pääjärvi för att göra linan mer stabil men.... (radioövergång)
...så behövs Mange P i fjärde för att göra den mer stabil. På sistone har fjärdelinan varit vårt största problem med konstant spel i egen zon(jaja, bojjan gjorde mål, happy days osv) vilket dränerar resten av laget. Lundmark får försöka hitta tillbaka till sitt initiala spel, där han var en energispelare deluxe som också klarade av att lyfta spelet in i motståndarens zon. Tyvärr saknar vi en fullgod fjärdecenter i laget då Eisenmänger visat tydliga prov på sina brister. Tillsvidare får Bojjan koka soppa på spik i sin centerroll. Vem fanken kunde ana att man skulle sukta efter en ny fjärdecenter så här mycket..
· 
· 
Led lite med honom igår. Han var uppenbart på spelhumör, men har ju hyfsat begränsat offensivt spelsinne runt sig i den kedjan.
Jokinen måste formera kedjorna utifrån vad som visas på träning. För mig som enbart ser matcherna finns iaf ingen annan förklaring. Tycker inte alls att man optimerar materialet utifrån att vi har tre riktigt högkvalitativa centrar med olika kvaliteter.
Oliver är en drivande, framåtlutad, energisk och spelskicklig center. Given förstakedjeledare, dessutom med klar Jonte-kompabilitet.
EP är lugn, teknisk, spelskicklig och med ett fantastiskt men underutnyttjat skott. I mina ögon löjligt uppenbar komponent i en offensiv lina. Behöver dock en motor bredvid sig. Vi har två sådana ytterforwards: Hållander och Wedin. Någon av dom bör paras ihop med EP.
Lander är Härföraren. Kommer leda och ge tyngd åt sin kedja nästan oavsett omgivning. Har sin spets i kampmomenten och är den enda i laget som kan skapa ytor åt andra genom att ha kontroll över pucken med två motståndare som ryggsäckar. Är i mina ögon en given ledare för en tung, intensiv kedja som inte bara kan neutralisera motståndarnas finest, utan också producera (gris)mål mot dom.
Så. Jag förstår inte nuvarande kedjeformering för fem öre.
Lägg därtill OJ som jag tycker får en märklig roll med tanke på att han är den "botten-6"-forward som har en rimlig offensiv potential.
Hartmann hade man önskat skulle gå in som en powerforward i någon av topp2 och vinna puckar och mata direktskott i kryllan. Där är han inte, men förhoppningsvis kommer han mer och mer. Han är väl i slutet av sitt försäsongsmatchande, och med tanke på att han fick förlängning till typ 2040 lär man ha förväntningar och tro på att han kommer att utvecklas åt det hållet.
Jaji. Fyra raka segrar, ändå sitter man här och är lite oroligt irriterad. Men det är ju så: det här kommer inte att hålla i längden om vi inte kuggar i och lyfter alltihop ett par snäpp. Vi sitter inte ihop. Vi lever på individuell spets framåt och en målvakt som står på huvudet. Vi kan närsomhelst förlora 4 raka igen.
Och: vill vi ta oss längre än till kvartsfinal i år (vilket vi har material för) måste vi bli en lagmaskin. Det har vi inte varit dom senaste 10 matcherna, långt ifrån.