Timrå IK

Nån som vet vad det står?

Visst, han är från Stockholm och har Huddinge som moderklubb.

Men få spelare har blivit så synonyma med en klubb (och en stad) 40 mil bort som Jeremy Boyce.

Han har varit med på upp- och nedgångar under sina snart 15 år i klubben när de hittat en högre nivå än på nästan lika många år.

? För det först är det väl liksom oerhört kul. Det är väl liksom det man har strävat för att kunna vara med på den här resan och bygga vidare på det, säger ?Bojjan? till Sportbladet.

Han är en del av en stomme i Timrå som brinner för klubben och gläds lite extra när det blir mer av en kamp om slutspelsplatser än om överlevnad.

? Det är det som känns kul att vi även nu fortsätter ta steg. Det är motiverande, men så oerhört kul också. Vi har mycket spelare, dels hemvändare, några som är från området. Ja, sådana som har varit här länge. Det är liksom ett gäng som gillar varandra, på och utanför isen, men även har ett hjärta för klubben. Vilket driver oss allihopa och som gör det lite extra speciellt, tycker jag.

Timråkuggen: ?Här för att vinna?
För 2022 vände som bekant en meriterad kvartett hem i Anton Wedin, Emil Pettersson, Jonathan Dahlén och Anton Lander.

? Det är verkligen bra hockeyspelare, bra människor. Det är en styrka att kunna få hem dem. Men också att de vill vara med och dra oss vidare. Det är klart att det säkert blir attraktivt för andra spelare också när de ser vad det är för folk som kommer. Att man vet vad Anton är för människa till exempel, att han är här för att vinna.

Vad gör det med ett lag att ha en sådan stomme?

? Man spelar för att vinna. Det gör något extra. Vi har höga förväntningar på oss själva också så klart. Att det blir lite extra tryck utifrån är väl liksom inget problem på så sätt heller, utan mer kul. Det är det här vi vill, det är bra. Jag tycker vi har hittat den här bra mixen, säger han och fortsätter:

? Det är killar som är bra på hockey, jobbar hårt och är bra människor. Sen har vi andra som kanske har varit här ett tag och driver på det. Folk som har kommit in också, som Per Svensson och Sebastian Hartmann. Vi har en jäkla grund att stå på. Det känns som en jäkla trygghet. Att det blir hållbart i långa loppet också. Att det blir något vi kan jobba vidare på.

Timrå har de senaste åren också hittat en stabilitet i SHL igen efter ett par ?jojosäsonger? runt decennieskiftet.

Vad är annorlunda nu?

? Det är jättesvårt... jag ser någonstans att framgång föder någonting. Det jag skulle vilja säga är att just de där åren, den här resan vi gör i allsvenskan, att åka ur och bygga upp någonting. Även där är det ett bra gäng med grabbar. Folk börjar få en ny tro utifrån också. Det här är kul och som jag sade, hela tiden tar vi de här små stegen och har byggt någonting. Just den där tryggheten, vi vet var vi står men är samtidigt inte nöjda.