jhnd91: jag är gärna en idiot också i s f. Vi är inte bra på att starta uppspel mot ett samlat försvar. Vi har också väldigt svårt att hantera press i egen zon. Detta tillsammans leder till att vi får onödigt många längre anfall emot oss (där pucken slås utan adress i rundeln t ex, och fångas upp av motståndarbacken).
Anfallsspelet i dagsläget bygger på att vi a) bryter uppspel och kan vända, eller b) dumpar puck och försöker vinna en kampsituation djupt.
Frågan är om dessa brister beror på backsidan (för lite offensiv skicklighet), eller om det är något i spelsystemet (eller hur väl spelarna klarar av att följa det)? Jag misstänker att spelskicklighetsnivån bland backarna är det största hindret. Man är för dåliga på att skapa sig själva utrymme, och det gäller inte bara när man sätts under press i egen zon utan också när man får pucken innanför offensiv blå och en motståndare skrinnar emot. Allt för ofta glider backen i sidled (mot sargen) och försöker spela över till backkollegan, eller så slår man ner pucken i rundeln. Våra spetsforwards har dock blivit bra på att hjälpa till här, genom att åka mer skridskor, komma upp och möta och göra sig passningsbara och försöka profitera på den yta som kan uppstå i höga slottet när motståndarforward/-s stöter högt.
Men, som du säger: dessa brister innebär inte att vi är ett dåligt lag. Även om vi får långa anfall emot oss är vi jävligt skickliga på att hålla motståndarna från farliga ytor (och när vi inte är det har vi seriens bästa målvaktspar som räddar upp), och den offensiva skickligheten är så hög att vi kan skapa chanser (och utnyttja dom) av väldigt lite. Därigenom är vi - ändå - topp 4 i SHL både vad gäller mål framåt och bakåt. Riktigt imponerande.
Sen är jag övertygad om att OJ tillsammans med laget jobbar med dom här bitarna (puckkontroll i egen zon, uppspel och kontrollerade ingångar), men möjligen har det hamnat lite i fokusskugga i o m att man (OJ) ganska kraftigt fått SHL-anpassa in-your-face-hockeyn. I dess ursprungsform skapas ju dom flesta chanserna genom en väldigt hög och intensiv press, och inte genom kontrollerade uppspel mot samlat försvar. Förhoppningsvis (och troligen enligt mig) kommer det här att bli bättre. Och: skönt som fan att vi ändå hittat ett sätt att vinna matcher på, även när spelet ser sisådär ut. Det vittnar om vilken spelarkvalitet vi har i det här laget (även bland backarna, även om det är mer defensivt allokerat) - men ännu mer vilken potential som fortfarande finns. Vilket svindlar en smula.
Filip Hållander. Två ass idag men hur gärna hade man inte bytt bort dem mot ett mål istället. Jag älskar dig av hela mitt hockeyhjärta för hur du är där ute. Du är helt oförvanskad, helt och hållet pålitlig. Den dagen du drar till NHL ska ... | #Läs mer ·
Anfallsspelet i dagsläget bygger på att vi a) bryter uppspel och kan vända, eller b) dumpar puck och försöker vinna en kampsituation djupt.
Frågan är om dessa brister beror på backsidan (för lite offensiv skicklighet), eller om det är något i spelsystemet (eller hur väl spelarna klarar av att följa det)?
Jag misstänker att spelskicklighetsnivån bland backarna är det största hindret. Man är för dåliga på att skapa sig själva utrymme, och det gäller inte bara när man sätts under press i egen zon utan också när man får pucken innanför offensiv blå och en motståndare skrinnar emot. Allt för ofta glider backen i sidled (mot sargen) och försöker spela över till backkollegan, eller så slår man ner pucken i rundeln.
Våra spetsforwards har dock blivit bra på att hjälpa till här, genom att åka mer skridskor, komma upp och möta och göra sig passningsbara och försöka profitera på den yta som kan uppstå i höga slottet när motståndarforward/-s stöter högt.
Men, som du säger: dessa brister innebär inte att vi är ett dåligt lag. Även om vi får långa anfall emot oss är vi jävligt skickliga på att hålla motståndarna från farliga ytor (och när vi inte är det har vi seriens bästa målvaktspar som räddar upp), och den offensiva skickligheten är så hög att vi kan skapa chanser (och utnyttja dom) av väldigt lite. Därigenom är vi - ändå - topp 4 i SHL både vad gäller mål framåt och bakåt. Riktigt imponerande.
Sen är jag övertygad om att OJ tillsammans med laget jobbar med dom här bitarna (puckkontroll i egen zon, uppspel och kontrollerade ingångar), men möjligen har det hamnat lite i fokusskugga i o m att man (OJ) ganska kraftigt fått SHL-anpassa in-your-face-hockeyn. I dess ursprungsform skapas ju dom flesta chanserna genom en väldigt hög och intensiv press, och inte genom kontrollerade uppspel mot samlat försvar.
Förhoppningsvis (och troligen enligt mig) kommer det här att bli bättre. Och: skönt som fan att vi ändå hittat ett sätt att vinna matcher på, även när spelet ser sisådär ut. Det vittnar om vilken spelarkvalitet vi har i det här laget (även bland backarna, även om det är mer defensivt allokerat) - men ännu mer vilken potential som fortfarande finns. Vilket svindlar en smula.