Med höga förväntningar och förhoppningar blir det tuffare än vanligt med sådana här svackor, jag själv är en av dom som hade problem med sin affekt reglering denna eftermiddag. Inte speciellt nyanserade inlägg från mitt håll.
Jag har följt Timrå nära sen tidigt 90-tal och bevittnat ca 400 matcher live med klubben i mitt hjärta.
När man ser chansen till att vi kan vinna något för första gången nånsin blir känslorna ibland lite för stora vid nederlag. Vi har en bra chans ännu men vi har kanske spelat oss bort från den där riktiga topplaceringen vi hade fått nos på. Det känns surt!
Sen är det såklart inte bara Jokinen som har ansvar för att vi spelar som vi gör nu. Självklart är det mycket mentalt nu, men är fortfarande trots att affekten lagts sig nu fundersam till varför vi inte orkar eller kan spela det spel vi vill. Vi klarar inte av att ligga på den intensitet vi vill. När vi har kunna spela en fartfylld och intensiv hockey, när vi vinner kamperna är vi riktigt bra, när vi inte gör det blir vi ängsliga och tappar kommandot när vi möter andra lag som checkar hårt på oss.
Vi måste bli bättre att kunna förändra matchbilden och ta tillbaka kommandot i matcherna. Vi har väl köknappt vänt något underläge i år?
Vi behöver hitta ett sätt att bli mentalt starkare i dessa lägen. Här anser jag att coach teamet med Olli i spetsen har ett ansvar att stärka detta hos spelarna. Hoppas de har ett rejält snack efter denna match och hittar ett sätt att komma ihop som lag.
Sen måste denna filosofi att spela den målvakt som vinner upphöra. Juel var väldigt bra mot Fbk och borde ha fått chansen idag. Juel gör mindre ”tavlor” än JJ och är en den målvakt som borde satsas mer på, spela bästa laget. Det gäller även utespelarna. Varför tar inte Jokinen mer oömma beslut. Markera när man inte gör jobbet, misstag sker och måste såklart få stöttning. Men nonchalant beteende och dåligt jobb där man fuskar måste kunna få konsekvenser. När man ser fysiskt alibi spel i hemjobb och osv vidare är det att frångå spelidén, som bygger så mkt på det då måste man bänka för att sända en signal. När ska det löna sig för dom som jobbar hårdast. Jokinen sa väl att jobbar man hårt och ger allt så kommer man få spela.
Vi måste bli tuffare, spela mer fysisk hockey som det var tänkt, och värvat mer för i år.
Jokinen står inför sin störta utmaning med Timrå hittills, vänder man inte detta ras är kanske denna säsong ett fiasko.
Men även om det är jobbigt och man måste gräva djupt för att hitta kraft att komma tillbaka och våga tro på detta igen så är det precis det laget och vi supportrar måste göra.
Det är medicinen. Nu vågar vi tro på grabbarna och sänder ut det till dom på matcherna och ger dom ett rejält stöd.
Jag vill också tro även om det inte verkar så nu att vi har starka ledare i gruppen som kan vända på detta.
Om alla tar rygg på Hållander by example så kan det gå. Vilket hjärta han visar, han är den riktiga kaptenen i laget.