Timrå IK

Fattar helt ärligt inte denna totala mentala kollaps härinne vid en förlust. Syltryggar är vi. Ja jag kan räkna in mig själv ibland också, jag dras också med. Men ikväll om nånsin tål följande att upprepas:
Vi är ALDRIG så bra som det låter härinne efter nån/några vinster. Men vi är heller ALDRIG så dåliga som det låter efter en förlust.

Idag var det transportsträckehockey från vår sida. Det räcker inte borta i den här serien mot ett mittenlag som känner smaken av topp 6. Malmö gjorde oss dåliga idag. I SHL vinner i stort sett alltid det lag som har vassast mindset vid första nedsläpp. Det är oerhört svårt att klättra förbi det laget inställningsmässigt under match, så jävla jämn är SHL.

Vi är inte det enda laget som inte kan luta sig tillbaka i ett slutspel och räkmackeglida. FBK har sett mänskliga ut, Luleå likaså. Frölunda är bra men finalklara? Icke. Fan, inte ens Brynäs som ju verkligen borde kunna brösta sig om man ser poängförsprånget i serien är på något vis självklara guldfavoriter.

Jag tycker det blir jävligt perspektivlöst härinne. Tunnelseende, som om vi har ett ständigt underpresterande lag med en överskattad tränare och kassa spelare under 1:a och 2:a femmorna. Så är det naturligtvis inte. Inte jämfört med övriga lag.

Det är ett jäkla koppel med lag bakom som jagar topp 6 nu, de kommer ju plocka poäng av varandra. Våra 3-5 poäng tillgodo neråt är guld värda i det fallet, som jag skrev igår kan värdet av en poäng i årets serie närmast dubblas mot hur det sett ut tidigare säsonger