Örnar VS Tallar... En debatt som rasat fram och åter i värsta västfrontandan under många år på olika TIK-forum.
Allt bottnar i brister av marknadsföringskunnande enligt mig. I dagens hårda värld så vinner den som syns smartas. Det behöver inte betyda helsidesannonser i glassiga magazine. När såg du Ullareds logotyp senast? Det berömda varuhuset som "alla" på något vis känner till, heter dessutom "typ" GEKÅS. En spännande form av marknadsföring som jag behöver en timme på mig att försöka förklara.
Men kan vi enas om att varumärket för "vårt" hockeylag är ordet TIMRÅ IK i blockiga bokstäver och att färgerna är rött och vitt så har vi kommit ganska långt.
Sedan kan en duktig (utbildad) reklambyrå säkert plocka fram massor av olika spännande produkter som baserar sig på TIMRÅ IK:s historia. Dom får betalt för att ditt hjärta och hjärna i harmoni med plånboken ska vilja äga eller få nya upplevelser. Reklam är ett manipulativt förfarande. I dag så känns det som om en blandning av fd. hockeyspelare, idialister och folk som påverkas av sådana som själva vill sälja till Timrå IK (NEH) fladdrar runt i en märklig soppa av tallar, örnar, loggofärger, och märkliga försäljningskanaler. Sedan dyker vi supportrar upp och kör vårt eget race ibland. Frifräsartröjor med 100% angagemang dyker upp i de innersta kretsarna. Det Timrå behöver är en kock som klarar ut att få tag på rätt råvaror, kryddor och recept som skapar krationer som uthungrade TIK-are skulle köa i timmar för att köpa för sina surt inbesparade pluringar.
Har vi den kocken i dag?
Inte vet jag. Men med min begränsade kunskap så anar jag en ändå en stor försäljnings och lönsamhetspotensial för Timrå IK. Jag är dessutom fri att tycka precis vad jag vill. Att NEH säljer en halvtaskig t-shirt för närmare 300 spänn med frakt osv. är ett hån om inte Timrå IK tjänar miljoner. Då kan jag ta det. Sedan fick jag höra att TIK:s styrelse blev sur över att jag tog fram en talltröja med Mandervillecitat och sålde 100 stycken på "typ" 10 minuter för självkostnadspris. Jag hade hellre sett att marknadsavdelningen i Timrå sålt 100 stycken för 200 spänn styck. Jag hade köpt två stycken ändå! Men för sådana aktiviteter krävs kreativitet och handlingskraft. Plus hårt jävla arbete. Jag var nära att bli galen på alla telefonnummer och frakter hit och dit. Förlorade nog närmare en veckas arbetsinkomster på den där T-shirten. Men det var det minsta problemet.
Tröjor säljer tröjor. T-shirts slits, Dessutom vill jag alltid ha nya fräcka prylar. Men dom är inte lätt att hitta. Vart i Sundsvallsområdet köper man TIK-prylar? Förutom på Sydkraft Arena.
Hoppas någon från huvudstyrelsen läser dessa inlägg. Det skulle jag göra om jag var chefskock i Timrå IK.
bar mofftak: Sjukt egentligen; det gnälls ganska friskt om Timrås spel under matcherna här inne (ingen nämnd, ingen glömd). Forechecken klickar inte, passningsspelet är bedrövligt, defensiven obefintlig och slarvigt, anfallsspelet är trubbigt.
· 
Allt bottnar i brister av marknadsföringskunnande enligt mig. I dagens hårda värld så vinner den som syns smartas. Det behöver inte betyda helsidesannonser i glassiga magazine. När såg du Ullareds logotyp senast? Det berömda varuhuset som "alla" på något vis känner till, heter dessutom "typ" GEKÅS. En spännande form av marknadsföring som jag behöver en timme på mig att försöka förklara.
Men kan vi enas om att varumärket för "vårt" hockeylag är ordet TIMRÅ IK i blockiga bokstäver och att färgerna är rött och vitt så har vi kommit ganska långt.
Sedan kan en duktig (utbildad) reklambyrå säkert plocka fram massor av olika spännande produkter som baserar sig på TIMRÅ IK:s historia. Dom får betalt för att ditt hjärta och hjärna i harmoni med plånboken ska vilja äga eller få nya upplevelser. Reklam är ett manipulativt förfarande. I dag så känns det som om en blandning av fd. hockeyspelare, idialister och folk som påverkas av sådana som själva vill sälja till Timrå IK (NEH) fladdrar runt i en märklig soppa av tallar, örnar, loggofärger, och märkliga försäljningskanaler. Sedan dyker vi supportrar upp och kör vårt eget race ibland. Frifräsartröjor med 100% angagemang dyker upp i de innersta kretsarna. Det Timrå behöver är en kock som klarar ut att få tag på rätt råvaror, kryddor och recept som skapar krationer som uthungrade TIK-are skulle köa i timmar för att köpa för sina surt inbesparade pluringar.
Har vi den kocken i dag?
Inte vet jag. Men med min begränsade kunskap så anar jag en ändå en stor försäljnings och lönsamhetspotensial för Timrå IK. Jag är dessutom fri att tycka precis vad jag vill. Att NEH säljer en halvtaskig t-shirt för närmare 300 spänn med frakt osv. är ett hån om inte Timrå IK tjänar miljoner. Då kan jag ta det. Sedan fick jag höra att TIK:s styrelse blev sur över att jag tog fram en talltröja med Mandervillecitat och sålde 100 stycken på "typ" 10 minuter för självkostnadspris. Jag hade hellre sett att marknadsavdelningen i Timrå sålt 100 stycken för 200 spänn styck. Jag hade köpt två stycken ändå! Men för sådana aktiviteter krävs kreativitet och handlingskraft. Plus hårt jävla arbete. Jag var nära att bli galen på alla telefonnummer och frakter hit och dit. Förlorade nog närmare en veckas arbetsinkomster på den där T-shirten. Men det var det minsta problemet.
Tröjor säljer tröjor. T-shirts slits, Dessutom vill jag alltid ha nya fräcka prylar. Men dom är inte lätt att hitta. Vart i Sundsvallsområdet köper man TIK-prylar? Förutom på Sydkraft Arena.
Hoppas någon från huvudstyrelsen läser dessa inlägg. Det skulle jag göra om jag var chefskock i Timrå IK.