Modigt på så sätt att det verkligen är ett stort steg. Kan man verkligen lova någon evig trohet och att älska den personen livet ut? Den första tiden (vilken brukar variera i tid från en vecka till något eller ett par år) är man ju alltid säker på att det är för alltid. Det är när det blir vardag man börjar fundera; ska det vara såhär resten av livet? Fast kanske blir det inte alltid vardag i förhållandet. I mitt nuvarande är det långt ifrån vardag ännu. Men då är såväl jag och han bortresta en hel del vilket gör att vardagstråket blir mer avlägset.
Personligen ser jag inget som helst skäl till att man skall gifta sig. Man kan väl leva tillsammans ändå och jag tror dessutom att man bryr sig mer om inte allt är "säkert" på det sätt det är om man gifter sig. Jag ser äktenskap som enbart religiöst dravel, egentligen, och jag är totalt oreligiös.
· 
Modigt på så sätt att det verkligen är ett stort steg. Kan man verkligen lova någon evig trohet och att älska den personen livet ut? Den första tiden (vilken brukar variera i tid från en vecka till något eller ett par år) är man ju alltid säker på att det är för alltid. Det är när det blir vardag man börjar fundera; ska det vara såhär resten av livet? Fast kanske blir det inte alltid vardag i förhållandet. I mitt nuvarande är det långt ifrån vardag ännu. Men då är såväl jag och han bortresta en hel del vilket gör att vardagstråket blir mer avlägset.
Personligen ser jag inget som helst skäl till att man skall gifta sig. Man kan väl leva tillsammans ändå och jag tror dessutom att man bryr sig mer om inte allt är "säkert" på det sätt det är om man gifter sig. Jag ser äktenskap som enbart religiöst dravel, egentligen, och jag är totalt oreligiös.