TIKen bakom disken plockar fram försäkringsvillkoren och läser: Ko-döden måste inträda inom 30 dagar efter att den försäkrade har åsamkats kroppsskada i samband med en koattack - 250.000 kronor till efterlevand. Koskräck är inte att leka med...
En kvarts miljon. Mer är det alltså inte värt att bli uppkäkad av en galen ko. Inte för att pengarna spelar någon roll, men lite mer hade vi nog väntat oss för en så pass traumatisk död….
-Ni kommer nog att klara er. Korna är inte så förtjusta i Timråiter och Sundsvallare, säger hon uppmuntrande och räcker över försäkringsbreven som pryds av en gigantisk, mordisk betande galen ko med uppspärrad käft…
Sundsvallssupportern Moverare frågar om människan har en chans att fly undan en galen ko och vi får det lugnande beskedet att stora galna kossor är praktiskt taget orörliga på de brända slätterna. En vanlig missuppfattning är att kossor kan springa i kapp en människa. Den mindre och dummare kossan kan visserligen röra sig i 17 kilometer i timmen, men bara hålla farten i 15 meter innan den blir trött – jättetrött...
Annat är det på hala isar. Det har hänt att galna kossor har gömt sig kvar i vegetationen och plötsligt kommit ut ur örnhuvuden och annat buskage, störtat nedför förlängda mållinjen och tagit en hund eller tik med i flykten framför ögonen på den skräckslagna publiken...
Luften dallrar mellan väggarna på Sydkraft Arena och det är ljuvligt för blicken att flyta fram över den vita ispisten. Längre upp öppnar sig ravinen allt mer och plötsligt uppenbarar sig vattenfallet. Vid foten av berget ligger en stor sandstrand omgiven av palmer och tropiska växter. Det är som sinnebilden av paradiset – SM-guldet…
Resten av säsongen sitter vi under vattenfallet och låter det kalla isiga pistvattnet massera våra kroppar, simmar ut till sandbanken vid offensiva blå och äter frukt under den eviga solen...
Inget kan få oss att lämna Sydkraft Arena. Allra minst de galna kossorna som väntar längre ned i ravinen...
En kvarts miljon. Mer är det alltså inte värt att bli uppkäkad av en galen ko. Inte för att pengarna spelar någon roll, men lite mer hade vi nog väntat oss för en så pass traumatisk död….
-Ni kommer nog att klara er. Korna är inte så förtjusta i Timråiter och Sundsvallare, säger hon uppmuntrande och räcker över försäkringsbreven som pryds av en gigantisk, mordisk betande galen ko med uppspärrad käft…
Sundsvallssupportern Moverare frågar om människan har en chans att fly undan en galen ko och vi får det lugnande beskedet att stora galna kossor är praktiskt taget orörliga på de brända slätterna. En vanlig missuppfattning är att kossor kan springa i kapp en människa. Den mindre och dummare kossan kan visserligen röra sig i 17 kilometer i timmen, men bara hålla farten i 15 meter innan den blir trött – jättetrött...
Annat är det på hala isar. Det har hänt att galna kossor har gömt sig kvar i vegetationen och plötsligt kommit ut ur örnhuvuden och annat buskage, störtat nedför förlängda mållinjen och tagit en hund eller tik med i flykten framför ögonen på den skräckslagna publiken...
Luften dallrar mellan väggarna på Sydkraft Arena och det är ljuvligt för blicken att flyta fram över den vita ispisten. Längre upp öppnar sig ravinen allt mer och plötsligt uppenbarar sig vattenfallet. Vid foten av berget ligger en stor sandstrand omgiven av palmer och tropiska växter. Det är som sinnebilden av paradiset – SM-guldet…
Resten av säsongen sitter vi under vattenfallet och låter det kalla isiga pistvattnet massera våra kroppar, simmar ut till sandbanken vid offensiva blå och äter frukt under den eviga solen...
Inget kan få oss att lämna Sydkraft Arena. Allra minst de galna kossorna som väntar längre ned i ravinen...