Per HApps: Vill börja med att säga att hellge gjort ett jättebra jobb.. Tar upp en känd het topic i våran GB och skapar en intern diskussion. Om du inte hade sagt du studerade svenska skulle jag nästan trott det var psykologi och att vi var med i ett experiment. =)
Om vi återgår till ämnet: Det är bara att inse att timråklacken är uppdelad i minst två delar.. om inte fler. Detta skapar, trots att vi många gånger är bra, ett problem. Detta problem tror jag gör att vi är sämre nu än för ett par år sedan.
Det är så att de olika grupperna har olika syn på hur och vad man ska göra för att stötta vårt lag. När delarna dessutom är tjuriga som... jag vet inte vad... får vi en klack där grupperingarna inte accepterar varandra. Detta gör att vi inte är en hyfsat homogen grupp som tillsammans kan stötta Timrå och varandra i med och motgång. Detta är psykologi på hög nivå... =) Även om jag egentligen är teknolog... =)
Det har bland annat varit ett försök med klackledare(typ iaf..) som inte resulterat pga att vissa som inte stödjer de sånger som väljs antingen håller tyst, börjar sjunga på ngt annat eller i princip skriker "NEJ inte den!". Hur kul är det för någon att försöka skapa något och arbeta om man bara får skit för det. Det är bra att få och ge kritik, om den är konstruktiv.. Tar det igen KONSTRUKTIV! Man måste kunna ta konstruktiv kritik, annars utvecklas man inte. Det gäller att försöka jobba mot ett mål tillsammans. Hur skulle det vara om några spelare tyckte det var bättre taktik att tokjaga istället för att bevaka blålinjen(om det var taktiken man skulle jobba efter)... Kaos och förlust skulle jag gissa iaf. Jag brukar inte stå i klacken så ofta(är ju studentjävel... =)) Men av någon anledning drar jag ändå igång minst 3-4 ramsor per match. Det om något borde väl vara underbetyg åt klacken.
Det är dags att ramsaka sig själv och börja kompromissa... För annars kan vi tappa många hängivna supportrar i klacken. Ung som gammal! Det är för den delen något som redan har hänt...
Vill börja med att säga att hellge gjort ett jättebra jobb.. Tar upp en känd het topic i våran GB och skapar en intern diskussion. Om du inte hade sagt du studerade svenska skulle jag nästan trott det var psykologi och att vi var med i ett experiment. =)
Om vi återgår till ämnet:
Det är bara att inse att timråklacken är uppdelad i minst två delar.. om inte fler. Detta skapar, trots att vi många gånger är bra, ett problem. Detta problem tror jag gör att vi är sämre nu än för ett par år sedan.
Det är så att de olika grupperna har olika syn på hur och vad man ska göra för att stötta vårt lag. När delarna dessutom är tjuriga som... jag vet inte vad... får vi en klack där grupperingarna inte accepterar varandra. Detta gör att vi inte är en hyfsat homogen grupp som tillsammans kan stötta Timrå och varandra i med och motgång.
Detta är psykologi på hög nivå... =) Även om jag egentligen är teknolog... =)
Det har bland annat varit ett försök med klackledare(typ iaf..) som inte resulterat pga att vissa som inte stödjer de sånger som väljs antingen håller tyst, börjar sjunga på ngt annat eller i princip skriker "NEJ inte den!". Hur kul är det för någon att försöka skapa något och arbeta om man bara får skit för det.
Det är bra att få och ge kritik, om den är konstruktiv.. Tar det igen KONSTRUKTIV! Man måste kunna ta konstruktiv kritik, annars utvecklas man inte.
Det gäller att försöka jobba mot ett mål tillsammans. Hur skulle det vara om några spelare tyckte det var bättre taktik att tokjaga istället för att bevaka blålinjen(om det var taktiken man skulle jobba efter)... Kaos och förlust skulle jag gissa iaf.
Jag brukar inte stå i klacken så ofta(är ju studentjävel... =)) Men av någon anledning drar jag ändå igång minst 3-4 ramsor per match. Det om något borde väl vara underbetyg åt klacken.
Det är dags att ramsaka sig själv och börja kompromissa... För annars kan vi tappa många hängivna supportrar i klacken. Ung som gammal! Det är för den delen något som redan har hänt...
TIK för alltid