Friskan: Min frågeställning känns klockren! Eller ja, skaplig. Men det är bra att du reagerar. ( Det fanns en del ironi i det som bara jag förstår.)
Jag har haft lite svårt att identifiera mig med lagets "affärsidé" den här säsongen. Man vet liksom inte vilka mål vi har att nå upp till. I mitt bakhuvud finns ngt som säger att vi verkligen skulle klara det här utan kvalseriespel etc. Men frågan kvarstår att det är rätt viktigt att veta hur Tik och dess styrelse tänker/tänkt inför denna säsong.
Jag tycker styrelsen får ta alldeles för stor del av detta "beklämmande" år i mina mått sett. Men det är för att jag inte tagit del av dessa mål man från styrelsehåll satt och står fast vid. Jag är helt enkelt för dåligt insatt i styrelsearbetet och "nödlösningen" när vi nu nästan är i kvalserien. Inget ändrar färgen i min själ för att saker inte går som man förväntar sig, men man har all rätt att ställa frågan.
I detta eminenta forum diskuterar vi mestadels hockey. Nu på senare tid har alla s.k realister kommit in och gett sin version på det hela. Lite vill ha merkomplexet kan man säga. Utan att man för den sakens skull försöker förändra. Man konstaterar bara, och det är enkelt!
Jag ser fel och brister i laget, massor vill jag lova. Jag gör inget åt det förutom att påpeka ibland i gästboken, och jag är inte ensam om det. Men jag gör inget åt det, och där tar jag åt mig.
Men att visionen för Timrå IK är/var att fortsätta spela i elitserien kommande säsong ser jag som en självklarhet. Det finns inget annat. Att saker tar tid vet jag, men att sätta ribban lägre finns inte i min värld. Bra vill bli bättre, liten vil bli stor osv.
Så frågan är: Ska man som en del andra "Lalla vidare" och försvara eländet, eller ska man var objektivt kritisk och ha rätt att ställa krav? Eller kanske neutral och konstatera för sig själv, att Timrå IK är dom bääästa.... och liksom köpa läget? Jag är splittrad. Trots att ränderna aldrig går ur mig!
Favoritarenor (och inte): Bortasektionen enda skamfläcken? Ja om man enbart ser till hockeyupplevelsen för samtliga kanske. Och då är jag definitivt med. Som jag konstaterat, då är SCA svårslagen. Jag har ju som bekant andra synpunkter också men för huvudsyftet, se hockey, har vi en topparena!
Jag har haft lite svårt att identifiera mig med lagets "affärsidé" den här säsongen. Man vet liksom inte vilka mål vi har att nå upp till. I mitt bakhuvud finns ngt som säger att vi verkligen skulle klara det här utan kvalseriespel etc. Men frågan kvarstår att det är rätt viktigt att veta hur Tik och dess styrelse tänker/tänkt inför denna säsong.
Jag tycker styrelsen får ta alldeles för stor del av detta "beklämmande" år i mina mått sett. Men det är för att jag inte tagit del av dessa mål man från styrelsehåll satt och står fast vid. Jag är helt enkelt för dåligt insatt i styrelsearbetet och "nödlösningen" när vi nu nästan är i kvalserien. Inget ändrar färgen i min själ för att saker inte går som man förväntar sig, men man har all rätt att ställa frågan.
I detta eminenta forum diskuterar vi mestadels hockey. Nu på senare tid har alla s.k realister kommit in och gett sin version på det hela. Lite vill ha merkomplexet kan man säga. Utan att man för den sakens skull försöker förändra. Man konstaterar bara, och det är enkelt!
Jag ser fel och brister i laget, massor vill jag lova. Jag gör inget åt det förutom att påpeka ibland i gästboken, och jag är inte ensam om det. Men jag gör inget åt det, och där tar jag åt mig.
Men att visionen för Timrå IK är/var att fortsätta spela i elitserien kommande säsong ser jag som en självklarhet. Det finns inget annat. Att saker tar tid vet jag, men att sätta ribban lägre finns inte i min värld. Bra vill bli bättre, liten vil bli stor osv.
Så frågan är: Ska man som en del andra "Lalla vidare" och försvara eländet, eller ska man var objektivt kritisk och ha rätt att ställa krav? Eller kanske neutral och konstatera för sig själv, att Timrå IK är dom bääästa.... och liksom köpa läget?
Jag är splittrad. Trots att ränderna aldrig går ur mig!