General_Moisio: Om du nu inte förstår den i grund och botten väldigt stora skillnaden mellan tallarna och fågeln som symbol talar kanske om att du inte hängde med så väldigt länge under tallperioden. Du är en "Red Eagle" i grund och botten, korrekt? Vilken symbol ett lag spelar med på sin matchtröja kan tyckas rätt oväsentlig då spelarna nog presterar varken bättre eller sämre beroende på symbolen på bröstet. Ja, vilken status laget har lär alltså knappast bero helt och hållet på tröjan. Men det resonemanget faller väl tämligen snabbt. Det handlar väl om precis så mycket mer än att det "bara är en tröja".
Du har aldrig greppat hur viktigt det är att ta tillvara och att värna om en klubbs mångåriga tradition och varumärke, har du? Att ha en logga som inte har ett dugg att göra med den klubb som den representerar funkar säkert alldeles lysande... eller inte. Men förstår man inte det så gör man väl inte det, helt enkelt..
Orion: Den sista souvenir jag köpte av huvudföreningen Timrå IK hösten 1995, var matchtröjan med de nya tallarna som man tog fram då. Eller ja, det blev en mössa också, året efter, men den var bara rutmönstrad på ett rätt fult sätt i rött, blått och vitt, och att räkna de antal gånger jag burit just den ligger väl på samma nivå som för lågstadiematte, ungefär. Den röd-vita t-shirt jag köpte av SK ifjol med texten Timrå, går även den in under beteckningen "säkra papper", då supporterklubben nog alltid haft ett ont öga till fågelskrället. Aldrig, och då menar jag aldrig, att jag skulle köpa nåt med örnen. Speciellt inte nu när Timrå IK ännu en gång bevisat sin egen inkompetens och att man återigen lyckats skjuta sig själv i foten.
· 
Du har aldrig greppat hur viktigt det är att ta tillvara och att värna om en klubbs mångåriga tradition och varumärke, har du? Att ha en logga som inte har ett dugg att göra med den klubb som den representerar funkar säkert alldeles lysande... eller inte. Men förstår man inte det så gör man väl inte det, helt enkelt..
Orion: Den sista souvenir jag köpte av huvudföreningen Timrå IK hösten 1995, var matchtröjan med de nya tallarna som man tog fram då. Eller ja, det blev en mössa också, året efter, men den var bara rutmönstrad på ett rätt fult sätt i rött, blått och vitt, och att räkna de antal gånger jag burit just den ligger väl på samma nivå som för lågstadiematte, ungefär. Den röd-vita t-shirt jag köpte av SK ifjol med texten Timrå, går även den in under beteckningen "säkra papper", då supporterklubben nog alltid haft ett ont öga till fågelskrället. Aldrig, och då menar jag aldrig, att jag skulle köpa nåt med örnen. Speciellt inte nu när Timrå IK ännu en gång bevisat sin egen inkompetens och att man återigen lyckats skjuta sig själv i foten.