Det är inte bara en bit i det här med en klack och supportrande.
Alla är olika, har olika bakrund, styrkor och svagheter som människor. Men så länge man gör sitt bästa utifrån sin egen situation ska ingen få ta ifrån någon den glädjen och den stoltheten. Men i stridens hetta sker mycket som inte borde ske. Det kallas mänsklighet.
Knylan författar fantastiskt i denna och SCA-tråden. Kanske får det folk att förstå saker ur hans synvinkel, det jobb och det slit han lägger ner. När hans humör släntrar kan han uppfattas som något avig och uppkäftig.
Men trots all skit han fått stå ut och trots den skit han gett ut till andra som kommer han och de allra flesta andra ändå tillbaka hela tiden. Varför?
Jo, de älskar laget. Det gör alla som står där, om inte så borde mäön med vita rocka komma och hälsa på. Passionen för sporten och klubben är det som får allt att leva. Det är de som gör att sporten och laget överlever.
250kg kärlek gav Knylan, mig och de andra uppkäftiga jävlarna kritik. Men den kritik han gav bemöttes på ett helt annat sätt från Knylan än när andra kritiserat. Varför?
Jo, kritiken var saklig och berättigad. Det är lätt att säga att folk inte kan bemöta ens kritik men så man själv bemöter andra så blir man oftast bemött tillbaka.
Har man en åsikt om någons arbete så tjänar man oftast på att lägga upp det hela pedagogiskt och i ett större perspektiv med alla infallsvinklar, även titta på vad man själv gör och vad man egentligen kan.
Tar man bara upp det man stör sig på utan att egentligen ha någon bakrundsfakta har man mycket lätt att bli uppfattad som gnällig. Gnäll är något som irriterar trötta arbetare.
Isbjörnen2: Måste ta Erixon i försvar nu känner jag. Han spelade halva säsongen ifjol med ett ben brutet i foten som mörkades. Han tvingades att spela ändå då vi inte hade några andra backar att tillgå eftersom skadesituationen var ren ... | #Läs mer ·
· 
Alla är olika, har olika bakrund, styrkor och svagheter som människor. Men så länge man gör sitt bästa utifrån sin egen situation ska ingen få ta ifrån någon den glädjen och den stoltheten. Men i stridens hetta sker mycket som inte borde ske. Det kallas mänsklighet.
Knylan författar fantastiskt i denna och SCA-tråden. Kanske får det folk att förstå saker ur hans synvinkel, det jobb och det slit han lägger ner. När hans humör släntrar kan han uppfattas som något avig och uppkäftig.
Men trots all skit han fått stå ut och trots den skit han gett ut till andra som kommer han och de allra flesta andra ändå tillbaka hela tiden. Varför?
Jo, de älskar laget. Det gör alla som står där, om inte så borde mäön med vita rocka komma och hälsa på. Passionen för sporten och klubben är det som får allt att leva. Det är de som gör att sporten och laget överlever.
250kg kärlek gav Knylan, mig och de andra uppkäftiga jävlarna kritik. Men den kritik han gav bemöttes på ett helt annat sätt från Knylan än när andra kritiserat. Varför?
Jo, kritiken var saklig och berättigad. Det är lätt att säga att folk inte kan bemöta ens kritik men så man själv bemöter andra så blir man oftast bemött tillbaka.
Har man en åsikt om någons arbete så tjänar man oftast på att lägga upp det hela pedagogiskt och i ett större perspektiv med alla infallsvinklar, även titta på vad man själv gör och vad man egentligen kan.
Tar man bara upp det man stör sig på utan att egentligen ha någon bakrundsfakta har man mycket lätt att bli uppfattad som gnällig. Gnäll är något som irriterar trötta arbetare.
Tänk på det.