Jag får en vision av de två gubbar som stod bredvid klacken när det fortfraande var "Södra". Medan vi i klacken iförda röd-vita attrialjer försökte heja på laget så gott vi kunde stod de i sina gråa kepsar och letade fel. Jag hörde under flera års tid sällan någon positiv kritik utan det mesta var fel. Jag förstod nästan inte varför de kom match efter match om nu laget var så uselt, från målvakt till materialförvaltare...
Kanskje är detta en åldersfråga. Man startar som liten, naiv supporter som klär sig i rödvit och hänger nära klacken. Därefter avancerar man till att stå i klacken (Oftast sker detta av naturliga skäl när man blivit tillräckligt lång). Därefter tycks det hända olika saker. Vissa behåller sin gamla supporterinställning trots att de numera sitter och äter mazariner, andra tycks utvecklas till "hockeyexperter" som läser spelprogram på toaletten och som gärna visar upp sina, enligt dem otroliga, kunskaper i ämnet. Hellre att de får rätt om en viss spelare, tabellens utveckling etc än att det går allmänt bra (Och går det almännt bra kan man ju allid hitta någon underpresterare att hacka på...). En tredje grupp blir allmänna gnällspikar som med masochistisk anda tycks gå på hockey bara för att få kicken av att kunna utbrista i ett "Jag visste det! Det gick åt h-lvete..!".
Själv är jag kanske sent utvecklad i denna process. Jag är trots min antika ålder fortfarande kvar på fas 2. När jag å andra sidan åser de som trots sin ålder utvecklats till fullfjädrade gamla gubbar i grå keps är jag glad över att jag är efterbliven..!
Kanskje är detta en åldersfråga. Man startar som liten, naiv supporter som klär sig i rödvit och hänger nära klacken. Därefter avancerar man till att stå i klacken (Oftast sker detta av naturliga skäl när man blivit tillräckligt lång). Därefter tycks det hända olika saker. Vissa behåller sin gamla supporterinställning trots att de numera sitter och äter mazariner, andra tycks utvecklas till "hockeyexperter" som läser spelprogram på toaletten och som gärna visar upp sina, enligt dem otroliga, kunskaper i ämnet. Hellre att de får rätt om en viss spelare, tabellens utveckling etc än att det går allmänt bra (Och går det almännt bra kan man ju allid hitta någon underpresterare att hacka på...). En tredje grupp blir allmänna gnällspikar som med masochistisk anda tycks gå på hockey bara för att få kicken av att kunna utbrista i ett "Jag visste det! Det gick åt h-lvete..!".
Själv är jag kanske sent utvecklad i denna process. Jag är trots min antika ålder fortfarande kvar på fas 2. När jag å andra sidan åser de som trots sin ålder utvecklats till fullfjädrade gamla gubbar i grå keps är jag glad över att jag är efterbliven..!