Det handlar väl i grunden mer om brist av blick hos många fyllon i klacken än om att jag får mjölksyra i armarna. Det spelar ingen roll hur mycket man skulle kunna tömma sig på känslor, och helt och hållet skita i det som sker på isen. Jag skulle aldrig ändå ställa mig och trumma på som om inget har hänt när vi släpper in ett billigt 3-2 i slutet av matchen.
Inse någon gång att vi inte riktigt är skillnaden mellan liv och död när det gäller lagets prestationer på isen. Mycket är moraliskt bara. Men att tro att spelarna bryr sig i den mån att dom inte gör sitt yttersta för att jag slutar trumma när man gång på gång släpper in fruktansvärt billiga mål är extremt pretentiöst.
Jag trummade i princip till allt igår, sen att det står en massa klackturistande grisfyllon och hänger på en gör inte att det hela blir mindre enerverande. Det är absolut inte inspirerande att gång på gång måsta reflektera och fundera på om det är ett mobilt dagcenter man reser runt med.
· · 
Inse någon gång att vi inte riktigt är skillnaden mellan liv och död när det gäller lagets prestationer på isen. Mycket är moraliskt bara. Men att tro att spelarna bryr sig i den mån att dom inte gör sitt yttersta för att jag slutar trumma när man gång på gång släpper in fruktansvärt billiga mål är extremt pretentiöst.
Jag trummade i princip till allt igår, sen att det står en massa klackturistande grisfyllon och hänger på en gör inte att det hela blir mindre enerverande. Det är absolut inte inspirerande att gång på gång måsta reflektera och fundera på om det är ett mobilt dagcenter man reser runt med.