Några korta reflektioner som avslutning från min sida:
JimmyH och RR2: Jag står för min slutsats att de flesta spelarna ligger under den nivå man förväntat sig. Min förklaring till det är - psykologi (den nedåtgående spiralen). I lag i medgång höjer sig alla spelare och i lag i motgång går det åt andra hållet (kolla bara Luleå med deras juniorer). Den nedåtgående spiralen är frukten av ett antal faktorer. Under förra säsongen hade vi ett stjärnspäckat lag men lyckades ändå inte bättre än att torska i kvarten. Detta tror jag var en mental hemskhet för många av de spelarna som var med då. När sedan diskussionen om NHL påbörjades på allvar och spekulationerna om vilka spelare som skulle försvinna tog fart innebar detta en väldig osäkerhet för spelarna. Träningarna befolkades till stor del av spelare som kanske inte skulle vara kvar. Media gjorde sitt bästa för att späda på förvirringen, den ena dagen inget NHL och alla kvar - den andra dagen NHL och alla försvinner. På försäsongen hade man inte klart med det lag som skulle gälla inför säsongen. När resultaten började gå emot oss ökades stressen på. Därefter försvinner Hagos, Hedström och Nordgren. Jag vet att du tror dig veta att detta skulle hända men jag är ändå tveksam till att du kan ha den insikten.
När det gäller frågan om vilken nivå spelarna befinner sig - man kan inte bara bedöma en spelare utifrån tidigare säsonger. Den viktigaste egenskapen hos en sportchef är, enligt min mening, en förmåga att se kvalitéer i vardande. För att kunna värva bra måste man lyfta sig från statistikpappret - gör man inte det sitter clownnäsan där och man börjar mer och mer likna firma Bergquist/Masken. Frans Nielsen är till exempel inte värvad för att han gjorde 15 poäng på 50 matcher i Malmö utan eftersom Nubben trodde att han kunde få rejäl fart redan denna säsong i Timrå. Jag tror inte heller att man plockade Warg för hans 4 poäng i MoDo. Det är inte heller så att kvalité i sin helhet kan mätas i siffror. Hockey är ju lite mer än så. För att man ska kunna spela på toppnivå måste hela kroppen vara med. Är den inte det ser man tafatt och bortkommen ut, för att inte säga uppgiven. Så trots att några spelare gör poäng som ligger strax över de snitt man tidigare haft innebär inte det att de ligger i linje med den nivå som rimligen kan förväntas. Intensiteten saknas hos nästan alla.
kulltorp: Så här glad och nöjd kan en liten tjej i Halland bli, när tomten kommer med rätt grejer. Helt fantastiskt vad mycket glädje vår fina klubb sprider runt om i Svea rike. God jul!
· 
img5178.jpeg
JimmyH och RR2: Jag står för min slutsats att de flesta spelarna ligger under den nivå man förväntat sig. Min förklaring till det är - psykologi (den nedåtgående spiralen). I lag i medgång höjer sig alla spelare och i lag i motgång går det åt andra hållet (kolla bara Luleå med deras juniorer). Den nedåtgående spiralen är frukten av ett antal faktorer. Under förra säsongen hade vi ett stjärnspäckat lag men lyckades ändå inte bättre än att torska i kvarten. Detta tror jag var en mental hemskhet för många av de spelarna som var med då. När sedan diskussionen om NHL påbörjades på allvar och spekulationerna om vilka spelare som skulle försvinna tog fart innebar detta en väldig osäkerhet för spelarna. Träningarna befolkades till stor del av spelare som kanske inte skulle vara kvar. Media gjorde sitt bästa för att späda på förvirringen, den ena dagen inget NHL och alla kvar - den andra dagen NHL och alla försvinner. På försäsongen hade man inte klart med det lag som skulle gälla inför säsongen. När resultaten började gå emot oss ökades stressen på. Därefter försvinner Hagos, Hedström och Nordgren. Jag vet att du tror dig veta att detta skulle hända men jag är ändå tveksam till att du kan ha den insikten.
När det gäller frågan om vilken nivå spelarna befinner sig - man kan inte bara bedöma en spelare utifrån tidigare säsonger. Den viktigaste egenskapen hos en sportchef är, enligt min mening, en förmåga att se kvalitéer i vardande. För att kunna värva bra måste man lyfta sig från statistikpappret - gör man inte det sitter clownnäsan där och man börjar mer och mer likna firma Bergquist/Masken. Frans Nielsen är till exempel inte värvad för att han gjorde 15 poäng på 50 matcher i Malmö utan eftersom Nubben trodde att han kunde få rejäl fart redan denna säsong i Timrå. Jag tror inte heller att man plockade Warg för hans 4 poäng i MoDo. Det är inte heller så att kvalité i sin helhet kan mätas i siffror. Hockey är ju lite mer än så. För att man ska kunna spela på toppnivå måste hela kroppen vara med. Är den inte det ser man tafatt och bortkommen ut, för att inte säga uppgiven. Så trots att några spelare gör poäng som ligger strax över de snitt man tidigare haft innebär inte det att de ligger i linje med den nivå som rimligen kan förväntas. Intensiteten saknas hos nästan alla.