NR_9: Kalle Koskinens skada är säkert mitt fel... Den där glidtacklingen som jag var tvungen att ge honom sista året Zäta var hemma, när vi lirade "kravallfotboll" på en gräsplan, inte långt från Bullas sommarstuga, den kan ha satt sina spår...
Vi spelade på en sunkig gräsplan med två plasstolar som mål. Koskinen kom fri och alla skrek att jag måste stoppa honom. Jag blundade och tog fart. Glitacklingen var brutal, Koskinen trillade ut för en grässlänt och försvann. Många andra TIK-spelare garvade glatt. Man ansåg att jag utfört ett strålande jobb. När Koskinen kom upp ur det höga gräset så hade han massor av halm på flinten... Han väste något på finska.
Matchen fortsatte.
Därefter är min minnesbild något oklar. Jag är fortfarande övertygad om att någon körde en bil in på planen... AJ! När jag vaknade upp står Kalle Koskinen och flinar över mig. Ett flin som i sig nästan var dödande. Jag var övertygad om att minst 10-revben var av. ..
Jag försökte stammande tala om att Kalle var dum.
Han väste åter. Nu på svenska:
- Jag är inte Kalle Koskinen, jag är Tony Adams!
Jag kröp av planen... Efter detta leker jag aldrig mer med saker jag inte klarar av.
Men kan jag ändå ha tillfogat honom smärta som han inte vågar visa förens nu?
söder över: Jag tänker att det här blir min sista kommentar i frågan (mest för att det inte riktigt leder nånstans). Jag vet inte om det är medvetet eller omedvetet man försöker missförstå och när argumenten börjar närma sig "ah men dom ... | #Läs mer ·
Vi spelade på en sunkig gräsplan med två plasstolar som mål. Koskinen kom fri och alla skrek att jag måste stoppa honom. Jag blundade och tog fart. Glitacklingen var brutal, Koskinen trillade ut för en grässlänt och försvann. Många andra TIK-spelare garvade glatt. Man ansåg att jag utfört ett strålande jobb. När Koskinen kom upp ur det höga gräset så hade han massor av halm på flinten... Han väste något på finska.
Matchen fortsatte.
Därefter är min minnesbild något oklar. Jag är fortfarande övertygad om att någon körde en bil in på planen... AJ! När jag vaknade upp står Kalle Koskinen och flinar över mig. Ett flin som i sig nästan var dödande. Jag var övertygad om att minst 10-revben var av. ..
Jag försökte stammande tala om att Kalle var dum.
Han väste åter. Nu på svenska:
- Jag är inte Kalle Koskinen, jag är Tony Adams!
Jag kröp av planen... Efter detta leker jag aldrig mer med saker jag inte klarar av.
Men kan jag ändå ha tillfogat honom smärta som han inte vågar visa förens nu?