För att försöka förklara på ett pedagogiskt sätt utan att trassla in hela min barndom och annat pladder som inte har ett dugg med hockeyn att göra så kan jag säga som så här att i dagsläget bottnar nog det mesta i mig själv.
Ni känner inte till hela bilden kring mig vilket är en omöjlighet så till vida ni inte lever upp i mig dagligen då på ett personligt plan.
Det är helheten som gör att jag känner mig åsidosatt. Visst fasen bjuder jag in till smockor och käftsmällar mellan varven när jag släpper garden och fläskar på med besk och frän kritik i mina inlägg så till viss del är det hela självförvållat.
Men jag mår inte bra av kritik och måste fundera över min situation hur jag skall komma runt det hela.
En del försöker vara ironiska på min bekostnad. Den är den biten jag har svårt för. Jag får höra än det ena än det andra vart jag än uppenbarar mig och att höra samma fraser och uppmaningar om och om och om igen dagligen gör mig fruktansvärt frustrerad.
Jag verkar inte riktigt passa in någonstans och när folk omedvetet är elaka så tar jag det till mig (vilket är felaktigt) men jag måste jobba på den biten.
Det hela sitter djupare än så. Man förändrar inte saker och ting över en natt som sitter inpräntat sedan man varit liten grabb.
Därför lyser jag av revansch att bevisa min duglighet! Mer än så säger jag inte.
Men som sagt - jag kommer stanna kvar men jag kanske inte längre har orken att stånga er blodiga med mina synpunkter.
Men jag tar gärna en öl om vi stöter på varandra och benar ut min problematik och snackar hockey i största allmänhet.
· 
För att försöka förklara på ett pedagogiskt sätt utan att trassla in hela min barndom och annat pladder som inte har ett dugg med hockeyn att göra så kan jag säga som så här att i dagsläget bottnar nog det mesta i mig själv.
Ni känner inte till hela bilden kring mig vilket är en omöjlighet så till vida ni inte lever upp i mig dagligen då på ett personligt plan.
Det är helheten som gör att jag känner mig åsidosatt. Visst fasen bjuder jag in till smockor och käftsmällar mellan varven när jag släpper garden och fläskar på med besk och frän kritik i mina inlägg så till viss del är det hela självförvållat.
Men jag mår inte bra av kritik och måste fundera över min situation hur jag skall komma runt det hela.
En del försöker vara ironiska på min bekostnad. Den är den biten jag har svårt för. Jag får höra än det ena än det andra vart jag än uppenbarar mig och att höra samma fraser och uppmaningar om och om och om igen dagligen gör mig fruktansvärt frustrerad.
Jag verkar inte riktigt passa in någonstans och när folk omedvetet är elaka så tar jag det till mig (vilket är felaktigt) men jag måste jobba på den biten.
Det hela sitter djupare än så. Man förändrar inte saker och ting över en natt som sitter inpräntat sedan man varit liten grabb.
Därför lyser jag av revansch att bevisa min duglighet! Mer än så säger jag inte.
Men som sagt - jag kommer stanna kvar men jag kanske inte längre har orken att stånga er blodiga med mina synpunkter.
Men jag tar gärna en öl om vi stöter på varandra och benar ut min problematik och snackar hockey i största allmänhet.
Ha de gött!