Laken: Nej tack! Efter denna säsongen bör en separation ske. Fem år får räcka, fyra lyckliga år och ett misslyckat får betraktas som ett lyckligt äktenskap.
Men var sak har sin tid. Förr eller senare kommer en motgång. Ingen människa kan rada upp succéer i åratal utan att drabbas av bakslag.
Skall Kenta stanna kvar, sätter man en jävla press på Nubben! Han kommer inte kunna slappna av en endaste minut. Han måste värva ruggigt skickliga spelare säsong efter säsong efter säsong och får ha en felmarginal mellan tummen och pekfingret på +-0.
Misslyckas han, misslyckas hela A-laget. För Kenta klarar inte av att coacha ett underpresterande lag.
Han måste ha bra material för att lyckas och frågan är väl om vi kan erbjuda cremé deluxe åt honom exakt hela tiden oavsett årstid och tid på dygnet?
Jag betvivlar det!
Jag har lämnat mitt huvudspår Niklas Wikegård (även om han fortfarande är en våt dröm) så inser jag att det kanske aldrig kommer att inträffa.
Istället vill jag John Slettvoll göra en stilren comeback i svensk hockey alternativt att vi försöker knycka Harald Lückner från MoDo.
Även Leif Boork finns i mina tankar lite löst och jag vet att vad ni tycker om det. Ni kommer avfärda karln innan jag ens hunnit blinka, vilket inte förvånar mig ett dugg.
Ni för ett resonemang kring talesättet "man vet vad man har, men man vet inte vad man får".
Och visst vill man snöa på det här med tryggheten och trivseln så kan ju Kenta få stanna kvar tills han stämplar ut från arbetslivet och blir ålderspensionerad.
Låter vettigt och klokt tycker jag. Gamla meriter bör ligga till grund för vem eller vilka som skall rekryteras på tränarposten i fortsättningen.
Första ledfrågan blir, hur många guld de plockat hem? Fråga två blir vilken ledarstil de förordar? Man får inte vara kristisk eller självutlämnande i Timrå. Man skall omgärda sig av en gåtfull mystik, vara lågmäld, blyg, tillbakadragen och försynt.
Först då kan man komma ifråga för en inre tjänst hos Timrå IK.
Rip Kirby: Jag ber om ursäkt för detta. Tanken var att prova i stängd miljö om kopplingen till Youtube fungerar på ett bra sätt för att kunna bjuda på en liverapport nere i Växjö ikväll innan matchen
Men var sak har sin tid. Förr eller senare kommer en motgång. Ingen människa kan rada upp succéer i åratal utan att drabbas av bakslag.
Skall Kenta stanna kvar, sätter man en jävla press på Nubben!
Han kommer inte kunna slappna av en endaste minut. Han måste värva ruggigt skickliga spelare säsong efter säsong efter säsong och får ha en felmarginal mellan tummen och pekfingret på +-0.
Misslyckas han, misslyckas hela A-laget. För Kenta klarar inte av att coacha ett underpresterande lag.
Han måste ha bra material för att lyckas och frågan är väl om vi kan erbjuda cremé deluxe åt honom exakt hela tiden oavsett årstid och tid på dygnet?
Jag betvivlar det!
Jag har lämnat mitt huvudspår Niklas Wikegård (även om han fortfarande är en våt dröm) så inser jag att det kanske aldrig kommer att inträffa.
Istället vill jag John Slettvoll göra en stilren comeback i svensk hockey alternativt att vi försöker knycka Harald Lückner från MoDo.
Även Leif Boork finns i mina tankar lite löst och jag vet att vad ni tycker om det. Ni kommer avfärda karln innan jag ens hunnit blinka, vilket inte förvånar mig ett dugg.
Ni för ett resonemang kring talesättet "man vet vad man har, men man vet inte vad man får".
Och visst vill man snöa på det här med tryggheten och trivseln så kan ju Kenta få stanna kvar tills han stämplar ut från arbetslivet och blir ålderspensionerad.
Låter vettigt och klokt tycker jag. Gamla meriter bör ligga till grund för vem eller vilka som skall rekryteras på tränarposten i fortsättningen.
Första ledfrågan blir, hur många guld de plockat hem? Fråga två blir vilken ledarstil de förordar? Man får inte vara kristisk eller självutlämnande i Timrå. Man skall omgärda sig av en gåtfull mystik, vara lågmäld, blyg, tillbakadragen och försynt.
Först då kan man komma ifråga för en inre tjänst hos Timrå IK.
Hjärtligt varmt välkomna med era ansökningar!