Laken: Instämmer till fullo i ditt resonemang. Man är väl inte sämre människa än att man faktiskt kan ändra sig.
Det är det som är tjusningen med en debatt. Man har en "klar" bild enligt sig själv över hur det borde vara, då plötsligt någon knackar en på axeln och lägger fram en helt annan bild och redogör på ett sådant sätt man inte alls tänkt på förut. Vips får man plocka isär pusslet igen och bygga upp det på nytt igen med fakta som har fått till buds.
Kan ju dra ett exempel som inte har med hockey att göra förvisso, men jag satt vid köksbordet hos ett syskon till mitt ex. Hon är då bisexuell varpå en hätsk ordäxling uppstod om homosexualitet och homoadoptioner.
Jag var ju då fullständigt på det klara över min syn. Homosexuella bör ej få adoptera eftersom det är ett barns rättighet till att få växa upp med en mamma och pappa. Föga överraskande tyckte naturligtvis min andra hälft och hennes liberala syster någonting helt annat.
Då säger systern - men om vi vänder på det hela då? Ett barnhemsbarn från forna östblocket eller ett från Asien har att välja på att få bli adopterad till ett kärleksfullt hem i Sverige bestående utav två kvinnor eller män alternativt fortsätta att leva i en social misär?
Jag blev helt paff, min världsbild rämnade, kliade mig i huvudet och funderade ett bra tag och var till slut tvungen att ge upp. Fan tänkte jag! Plötsligt höll inte längre mina argument.
· 
Det är det som är tjusningen med en debatt. Man har en "klar" bild enligt sig själv över hur det borde vara, då plötsligt någon knackar en på axeln och lägger fram en helt annan bild och redogör på ett sådant sätt man inte alls tänkt på förut. Vips får man plocka isär pusslet igen och bygga upp det på nytt igen med fakta som har fått till buds.
Kan ju dra ett exempel som inte har med hockey att göra förvisso, men jag satt vid köksbordet hos ett syskon till mitt ex. Hon är då bisexuell varpå en hätsk ordäxling uppstod om homosexualitet och homoadoptioner.
Jag var ju då fullständigt på det klara över min syn. Homosexuella bör ej få adoptera eftersom det är ett barns rättighet till att få växa upp med en mamma och pappa. Föga överraskande tyckte naturligtvis min andra hälft och hennes liberala syster någonting helt annat.
Då säger systern - men om vi vänder på det hela då? Ett barnhemsbarn från forna östblocket eller ett från Asien har att välja på att få bli adopterad till ett kärleksfullt hem i Sverige bestående utav två kvinnor eller män alternativt fortsätta att leva i en social misär?
Jag blev helt paff, min världsbild rämnade, kliade mig i huvudet och funderade ett bra tag och var till slut tvungen att ge upp. Fan tänkte jag! Plötsligt höll inte längre mina argument.
Så kan det gå när inte haspen är på.