Egentligen förstår jag inte hur så många orkar engagera sig i den mån att man skriver inlägg efter inlägg om att laget inte tackade klacken igår. Vem bryr sig? Jag var på plats för att stötta laget fram till tre poäng och till slut fick man precis det man ville ha. Laget svek inte utan belönade mig som supporter med en välförtjänt seger och därmed fortsatt serieledning. Det är väl ändå huvudsaken? Direkt efter slutsignalen gick jag sedan till den väntande bussen och fortsatte att njuta av den underbara vändning laget stod för. Det gör jag ännu. Inte fan behöver jag något tack för att jag står och skriker och klappar händerna. Det kan väl en apa klara av...
· 
· 
