Jag ler i mjugg från min utpost i den möjligen gremiellaskadade tallens krona, för härifrån ser man långt. Ut över städer,länder, skogar,seriesystem, åkrar och verbala koblajor som envist kletar sig fast bland ettor och nollor i informationssamhällets gästböcker. Omöjliga att skrapa bort så inser man att man får leva med stanken tills korna går hem. Goldhill, Stil eller vad gossarna än heter så är profetiorna och sanningskväkandet mer lika Lille Skutt eller Jantelagen än pojken i Kejsarens nya kläder som ser den nakna sanningen. Jag blir smått road av dessa visdomsord. Jag garvar hela kvällen i min länsstol.
Favoritarenor (och inte): Bortasektionen enda skamfläcken? Ja om man enbart ser till hockeyupplevelsen för samtliga kanske. Och då är jag definitivt med. Som jag konstaterat, då är SCA svårslagen. Jag har ju som bekant andra synpunkter också men för huvudsyftet, se hockey, har vi en topparena!
Omöjliga att skrapa bort så inser man att man får leva med stanken tills korna går hem.
Goldhill, Stil eller vad gossarna än heter så är profetiorna och sanningskväkandet mer lika Lille Skutt eller Jantelagen än pojken i Kejsarens nya kläder som ser den nakna sanningen. Jag blir smått road av dessa visdomsord. Jag garvar hela kvällen i min länsstol.