- Vad enkelt det kan vara att göra mål. Här har det bränts absurda lägen i flera månader, och så sprutar plötsligt kassarna in. Underbart.
- Modos nervikning var kanske något av det mest patetiska som skådats på en hockeyrink. Finns det någon stolthet i det laget? Kändes det bra att spela av en tredjeperiod på hemmaplan mot ett bortalag som inte behövde anstränga sig det minsta för att hålla nollan? Sanslöst.
- Krizans slutspelspsyke är bara en bluff. Han är inte alls sämre i slutspel än i serie. Så det så. Det ser bara ut så, i statistiken. I går var han ju alldeles...underbar. Fråga bara timråspelarna.
- Har-ald är en fantastisk coach. Och ledare. Han lyckades verkligen få spelarna att behålla fokus efter suddensegern i Timrå. I intervjuer och kommentarer efter matcherna verkar han inte alls helt världsfrånvänd och utan den minsta av aningar om hur man ska vända på det här. Grattis till förlängningen, Modo!
- Modopubliken är verkligen fantastisk. Måste kännas härligt för spelarna att ha ett så magnifikt publiktryck i ryggen. Förstår fortfarande inte att Timrå kunde vinna två raka. Enligt all logiks ramar torde dom skitit ner sig fler gånger än Susanna Sundström.
- Timrå är ett helt fantastiskt cuplag. Oavsett hur det går i den här serien - för faen att det är klart än! - så har dom en oerhörd förmåga att pressa ur max när det gäller. Det finns egentligen bara en plump i slutspelsprotokollet, och det är Kentas feg-coachning som tillät Djurgården styra oss ur kvarten 05/06. I övrigt: underbart. Vilken helvetisk lagmoral han skapat under sin tid i klubben.
- Timrå har Sveriges bästa hockeysupporters. Nej, modolider/lulingar: inte ödmjukast. Men bäst. Gåshud i går. Och gåshud i kvadrat när jag ser alla fantastiska tifon, globeninvasioner eller det tryck som en riktigt bra hockeymatch i Eon kan uppbringa. Och, nej: det är inte fantastiskt jämt. Men det ska det inte vara heller.
Bragd-Birger: Som jag förstår det är det inte bara matcherna som sliter. En av mina bästa kompisar jobbar ihop med Viggos mamma. Hon säger att Viggo var chockad över tempot och intensiteten efter sina första träningar med laget.
- Vad enkelt det kan vara att göra mål. Här har det bränts absurda lägen i flera månader, och så sprutar plötsligt kassarna in. Underbart.
- Modos nervikning var kanske något av det mest patetiska som skådats på en hockeyrink. Finns det någon stolthet i det laget? Kändes det bra att spela av en tredjeperiod på hemmaplan mot ett bortalag som inte behövde anstränga sig det minsta för att hålla nollan? Sanslöst.
- Krizans slutspelspsyke är bara en bluff. Han är inte alls sämre i slutspel än i serie. Så det så. Det ser bara ut så, i statistiken. I går var han ju alldeles...underbar. Fråga bara timråspelarna.
- Har-ald är en fantastisk coach. Och ledare. Han lyckades verkligen få spelarna att behålla fokus efter suddensegern i Timrå. I intervjuer och kommentarer efter matcherna verkar han inte alls helt världsfrånvänd och utan den minsta av aningar om hur man ska vända på det här. Grattis till förlängningen, Modo!
- Modopubliken är verkligen fantastisk. Måste kännas härligt för spelarna att ha ett så magnifikt publiktryck i ryggen. Förstår fortfarande inte att Timrå kunde vinna två raka. Enligt all logiks ramar torde dom skitit ner sig fler gånger än Susanna Sundström.
- Timrå är ett helt fantastiskt cuplag. Oavsett hur det går i den här serien - för faen att det är klart än! - så har dom en oerhörd förmåga att pressa ur max när det gäller. Det finns egentligen bara en plump i slutspelsprotokollet, och det är Kentas feg-coachning som tillät Djurgården styra oss ur kvarten 05/06. I övrigt: underbart. Vilken helvetisk lagmoral han skapat under sin tid i klubben.
- Timrå har Sveriges bästa hockeysupporters. Nej, modolider/lulingar: inte ödmjukast. Men bäst. Gåshud i går. Och gåshud i kvadrat när jag ser alla fantastiska tifon, globeninvasioner eller det tryck som en riktigt bra hockeymatch i Eon kan uppbringa. Och, nej: det är inte fantastiskt jämt. Men det ska det inte vara heller.
- 'The heart of hockey'...hohoho. Say no more.