Playstation, X-box, pc...bah! Det har inte gjorts ett rejält hockeyspel på 15 år. Tacka vet jag Wayne Gretzky Hockey på Amigan. Fågelperspektiv på sisådär femtonhundrameters höjd, och de enda lagen man kunde lira var klassiska uppställningar av Montreal och Boston. Ville man timråfiera laget fick man fulknacka in namnen och vara noga med att ersättare spelare med liknande kvaliteter som de man ansåg respektive timråit hade. Christer Jensen in på speedkulans plats, Jocke Nilsson på den notoriske målskyttens...osv. Minns att jag satt och rev ur sportsidor ur norrettans lokaltidningar, med tillhörande harklingar, på bibblan. Sen hem och snitsa till Löven, Skellefteå och de andra slaktoffren.
Sitta och reta sig på att Timrå-arlsson ser ut som SSK-namnen...lyxångest! På WGH såg man fanimej knappt vad som var ben och armar. Men jädrars sicken känsla det var. Jag och en polare körde nattmanglingar som var det närmaste poesi man kan kan komma. Joystickarna var som pulserande förlängningar av våra egna kroppar. Men, ehm. Inte på ett bögigt sätt, dårå.
· 
Sitta och reta sig på att Timrå-arlsson ser ut som SSK-namnen...lyxångest! På WGH såg man fanimej knappt vad som var ben och armar. Men jädrars sicken känsla det var. Jag och en polare körde nattmanglingar som var det närmaste poesi man kan kan komma. Joystickarna var som pulserande förlängningar av våra egna kroppar. Men, ehm. Inte på ett bögigt sätt, dårå.