Först och främst vill jag säga: Hockey spelare VÅGAR visst smälla men dom kan/får inte. Och hur lösser vi det? Jo så fort klubban lämnar isen och är uppe under armen på motståndaren är det 2min hooking, sen tillåter vi tacklingar men ger desto hårdare straff på tacklingar som kommer med höga armar, bakifrån eller där man tagit alldeles för många skär.
När jag skriver att dom inte KAN tacklas menar jag att man aldrig lärt sig det ordentligt. I Sverige får man tacklas från 13 år och uppåt (vet ej hur det är i andra länder). Men som nu då har jag sett många många matcher där dom som spelar är 9 - 11 år gammla. Många är väldigt duktiga på skridskor och kommer en forward mot en back så vet backen "jag får inte tackla" så han hakar eller stör forwarden med klubban på andra sett.
Då är min fundering: ser det ut sådär när killarna är 10 år hur ser då ES ut om 5-10 år ? Är det inte bättre att man tillåter tacklingar från en mycket lägre ålder, exempelviss fårn det år man börjar med seriespel. Då lär sig spelarna från börjar att tacklas, man gör det rätt och schysst. Men då kommer det ju ett väldigt stort MEN. Om det förekommer någon tackling i ryggen eller att man satsar för hårt så ska man få utvisning, men det viktigast av allt är att tränaren pratar med killen som gjort och säger att det där var fruktansvärt fel. Då har man det i bakhuvet genom hela sin karriär, man vet att man måste tacklas schysst, men framför allt så blir inte det där med tacklingar så märvärdigt och man vet från börjar hur man gör! /Robin Scherdin
problemet med svensk ishockey i dagsläget är så simpelt som att man inte vågar smälla på!!! vi är för fega helt enkelt, de finns inget annat att skylla på än de!
Frölunda85: Jadu...tänk va lätt det vore om allt funkade som vi tyckte=) Sen är det ju inte säkert hela Europa tycker likadant. Allt måste ju lösas till allas förtjusning här innan man kan börja snacka me pamparna på den andra sidan pölen.
Indian i VF: Jag håller med.. Svenska hockeyn börjar bara meromoer blir amerikansk.. nu är det så här att jag tycker dessa Al-Star Matcher suger... det fins inget kul med dom.. annat var det för några årsen när Djurgården mötte Wayne Gretzky allstar team. Då var det fajt... men men......
Frölunda85: Det har man försökt med i flera år men NHL vägrar ge efter en tum. Man prioriterar helt klart sin liga före allt annat. Det som borde göras är att Europa går ihop och samarbetar än bättre för att bli starkare än NHL. Vilket inte ser ut att kunna hända inom de närmsta åren tyvärr.
Et tu Brute: Det handlar inte bara om J20 utan om svensk hockey i största allmänhet, förutom VM när vi får hem några NHL-proffs så får vi inga större framgångar med de inhemska spelarna, se bara på senaste Baltica Cup och de andra landslagsturneringarna.
Men visst, tjecker och ryssar ska man ta intryck av och inte bara nordamerikaner, men även finnar och slovaker, tydligen till och med schweizare, men saken är den att alla dessa nationer spelar en offensivare och mera fysisk hockey än svenskarna nu för tiden, det var dit jag ville komma. Vår "mjukhockey" fungerar inte internationellt, utom möjligen då mot rena B-nationer men de har väl snart hunnit ifatt med om ingenting görs.
Jonsson8: Tråden om J20:s problem kunde ju i så fall postats redan för 15 år sedan. Vi har ju bara vunnit en gång på 27 försök. Sett till de sista sex turneringarna så gör både Sverige som Kanada sina sämsta insatser någonsin.
Rent framgångsmässigt under denna tid, så är det väl tjecker och ryssar vi bör snegla på och inte nordamerikaner?
Et tu Brute: Visst har det gått lite tyngre för Kanada på senare år än i början och mitten av 90-talet, men tänk om Sverige kunde säga samma sak, att det gått sex år sen senaste JVM-guldet, nog är det trots allt roligare att sluta tvåa än sjua-åtta. Och glöm inte Kanadas OS-guld från i vintras, även om jag tror att om Sverige inte slösat bort matchen mot Vitryssland kunde man ha nått ganska långt, kanske till och med hela vägen. Minns matchen mot just Kanada, en av de bästa landskamperna av ett svenskt landslag på mycket länge.
Jag tror dock att Sverige har en bra chans att hävda sig i framtiden med, bara man inte från förbundshåll förstör sporten genom diverse konstiga regeltolkningar som gör att spelarna inte hänger med internationellt sett, och att tränarna inte blir FÖR taktiska och defensiva och därmed förstör spelarnas förmåga att ta egna initiativ, för talanger har vi fortfarande, det gäller bara att förvalta dem på rätt sätt.
Jonsson8: Nu har det gått 6 JVM på raken utan att Kanada segrat. Tittar man på seniorsidan sedan mitten av 90-talet ser det inte speciellt bättre ut på seniorsidan heller. WC 96 vann USA, OS 98 av Tjeckien. I J18-VM har man heller ingen triumf trots att det spelats 4 gånger, fast det beror nog mest på att de bara deltagit en gång, nu senast.
Jonsson8: Det där var väl en hel del tänkvärt. Men just, "Det är ingen slump att Kanada vunnit det mesta på sistone (när de haft sina bästa spelare med), framförallt på juniornivå".
Just Kanada upplever väl nu sina djupaste J20-svacka någonsin? Det har inte varit någon kanadensisk triumf sedan 1997 och så lång tid har det aldrig varit mellan de kanadensiska segrarna.
Problemet med svensk hockey internationellt sett är inte antalet matcher i elitserien som Hardy vill göra gällande, utan det är den "svenska stilen" som innebär nolltolerans mot allt vad fysiskt spel heter (förutom dessa spelförstörande hakningar och fasthållningar då), och det kan man ju inte lasta lagen eller spelarna för utan förbundets direktiv och möjligen domarna. Vad man gjort nu är en variant av innebandy på is där kroppskontakt är totalt bannlyst, snart inför de väl förbud mot liggande spel och andra innebandyregler med? Så fort någon får in en klockren men schysst tackling åker han ut, medan däremot folk kan hänga som klasar på ryggen utan att domaren blåser, klart det är svårt att göra mål med ett par extra ryggsäckar.
Dessutom är det defensiva tänkandet destruktivt med, det finns inget ynkligare att se än när en spelare med pucken tvärvänder vid mittlinjen och tar burskydd bakom sitt eget mål, medan det andra laget ställer upp med fyra man på defensiv blå och en vid mittlinjen. Här har man mycket att lära av NHL, där förekommer detta nästan aldrig utan man försöker göra något mer konstruktivt av anfallet, till och med att dumpa ner pucken i anfallszon och åka ner och forechecka hårt är mer konstruktivt än detta eviga burskydd som kan pågå i en evighet ibland.
Hockey är en sport fylld av adrenalin, kamp och fart, men den "svenska stilen" har ju tagit bort allt detta, och det syns ju i varje landslagsturnering, oavsett om det är för juniorer eller seniorer, vi hänger helt enkelt inte med. Det är ju naivt att tro att andra länder ska rätta sig efter de svenska regeltolkningarna, när det borde vara tvärtom. Varför kan inte vi införa samma tolkningar som de använder internationellt, eller tom som i NHL? Vill vi hävda oss internationellt (vilket de flesta nog vill) måste vi spela hockey som det är tänkt, inte ett fegt defensivt tänkande där det viktiga är att säkra hemåt istället för att göra mål framåt, och med noll kroppskontakt, då kan vi lika gärna lägga ner och börja spela innebandy på heltid istället, där hävdar vi ju oss fortfarande ganska bra...
Det är ingen slump att Kanada vunnit det mesta på sistone (när de haft sina bästa spelare med), framförallt på juniornivå, och att Finland gått om Sverige. Kan inte förbundet och de "taktiskt skolade coacherna" inse detta?
· · 
När jag skriver att dom inte KAN tacklas menar jag att man aldrig lärt sig det ordentligt. I Sverige får man tacklas från 13 år och uppåt (vet ej hur det är i andra länder). Men som nu då har jag sett många många matcher där dom som spelar är 9 - 11 år gammla. Många är väldigt duktiga på skridskor och kommer en forward mot en back så vet backen "jag får inte tackla" så han hakar eller stör forwarden med klubban på andra sett.
Då är min fundering: ser det ut sådär när killarna är 10 år hur ser då ES ut om 5-10 år ?
Är det inte bättre att man tillåter tacklingar från en mycket lägre ålder, exempelviss fårn det år man börjar med seriespel.
Då lär sig spelarna från börjar att tacklas, man gör det rätt och schysst.
Men då kommer det ju ett väldigt stort MEN.
Om det förekommer någon tackling i ryggen eller att man satsar för hårt så ska man få utvisning, men det viktigast av allt är att tränaren pratar med killen som gjort och säger att det där var fruktansvärt fel. Då har man det i bakhuvet genom hela sin karriär, man vet att man måste tacklas schysst, men framför allt så blir inte det där med tacklingar så märvärdigt och man vet från börjar hur man gör!
/Robin Scherdin