easy: Tycker att du är inne på rätt spår vad beträffar landslaget för tillfället. Man måste se "Big ice"-konceptet på lite längre sikt än vad vissa skribenter tycks göra. I dagens ES är det ju bara Djurgården, i viss mån, som praktiserar spelsystemet fullt ut. Med korta samlingar inför turneringarna tar det tid att lära sig det hela. Under Baltika Cup har vi dessutom haft ett ganska orutinerat lag där spelare som Jonas Johnson, Jörgen Jönsson och Wernblom t.ex, skulle ha tillfört betydligt mer stadga och tyngd. Tycker det är bra att de nya killarna istället får chansen att pröva på internationellt motstånd och trots allt klarat sig ganska bra. Det stora problemet som jag ser det är helt enkelt målskyttet. Man skapar en hel del under matcherna men har förtvivlat svårt att sätt dit fanskapet när det bränner till. Detta är ett gammalt känt svenskt syndrom som tyvärr ofta upprepar sig. Matcherna är ofta jämna och det gäller att sätta de chanser man får, skillnaden mellan vinst och förlust är oftast liten. Det som utmärkt den svenska hockeyn under alla år är väl just att man kanske satsat för lite på det fysiska och killerinstinkten framför mål. De svenskar som lyckats i NHL har varit tvungna att förbättra dessa bitar och vi ser ju också resultatet, även om flera av dem (Sundin, Foppa, Alfredsson, Näslund) redan innan hade potentialen, om man säger så. Hardy´s ideer hyllades ju mangrant av spelarna under OS och Sverige fick beröm för sitt nytänkande och spelsätt. Att man gick på en mina mot Vitryssland förändrar inte ett dugg i sak tycker jag, sånt händer i de bästa familjer. Den gamle brynäsaren "Flygis" Sjöberg sa ngt intressant under en paus i en Com Hem-match för ett tag sedan. Varför inte spela med olika spelsätt under en match? En femma BigIce, en femma styrspel etc. Motståndarna lär ju knappast få det enklare i varje fall. Jag tycker att Hardy skall stå på sig, det är ett långsiktigt projekt. Som man säger, den som väntar på ngt gott......
Med korta samlingar inför turneringarna tar det tid att lära sig det hela. Under Baltika Cup har vi dessutom haft ett ganska orutinerat lag där spelare som Jonas Johnson, Jörgen Jönsson och Wernblom t.ex, skulle ha tillfört betydligt mer stadga och tyngd. Tycker det är bra att de nya killarna istället får chansen att pröva på internationellt motstånd och trots allt klarat sig ganska bra. Det stora problemet som jag ser det är helt enkelt målskyttet. Man skapar en hel del under matcherna men har förtvivlat svårt att sätt dit fanskapet när det bränner till. Detta är ett gammalt känt svenskt syndrom som tyvärr ofta upprepar sig. Matcherna är ofta jämna och det gäller att sätta de chanser man får, skillnaden mellan vinst och förlust är oftast liten.
Det som utmärkt den svenska hockeyn under alla år är väl just att man kanske satsat för lite på det fysiska och killerinstinkten framför mål. De svenskar som lyckats i NHL har varit tvungna att förbättra dessa bitar och vi ser ju också resultatet, även om flera av dem (Sundin, Foppa, Alfredsson, Näslund) redan innan hade potentialen, om man säger så. Hardy´s ideer hyllades ju mangrant av spelarna under OS och Sverige fick beröm för sitt nytänkande och spelsätt. Att man gick på en mina mot Vitryssland förändrar inte ett dugg i sak tycker jag, sånt händer i de bästa familjer.
Den gamle brynäsaren "Flygis" Sjöberg sa ngt intressant under en paus i en Com Hem-match för ett tag sedan. Varför inte spela med olika spelsätt under en match? En femma BigIce, en femma
styrspel etc. Motståndarna lär ju knappast få det enklare i varje fall.
Jag tycker att Hardy skall stå på sig, det är ett långsiktigt projekt.
Som man säger, den som väntar på ngt gott......