Brynäs IF

Min teori om spelare som Molin är att dom är vana att få mycket istid i klubblaget men väldigt lite i ett landslag. Därför tror jag Molin har svårt att lyckas.

Molins ålder samt att han inte tagit chansen de gånger han fått den är nog en orsak anledningen till att han inte lyckats tror jag som Hong Kong är att han är van att få mer istid i BIF.

Tror också att Ove vinner mycket på att alla motståndare här hemma har så pass mycket respekt för honom. Alla i elitserien vet att när han kommer virvlande så är risken stor att man blir rundad både en och två gånger. Har för mig att "Bulan" Berglund i Luleå svarade Ove Molin på frågan vilken spelare som är värst att möta i elitserien.

citat:
"Man vet ju aldrig vad karln tar sig till"

I landslaget har han inte den fördelen samt att mycket han tar sig för kräver gott om självförtroende & "våga misslyckas"-attityd, något som han saknar i Tre Kronor.

Självklart skulle Ove, om han fick spela ett gäng matcher och vänja sig vid torpedsystemet kunna vara en alldeles utmärkt sk. torped. Se'n så har Ove en annan spelstil än en typisk torped, en torped verkar ju inte få föra pucken själv eller ta egna initiativ, utan bara åka och åka, och Ove är ju en puckförare som tar egna initiativ och gör det oväntade osv. Men skulle dom böja lite på reglerna, låta Ove föra puck, och göra det han är van vid att göra så skulle det nog gå bättre. Och det gäller inte bara Ove, utan äve t.ex. Huselius och Modin har svårt att anpassa sig. Så jag tycker att svagheten i torpedsystemet i internationell nivå är ganska stor, för enformig och trångsynt. Se'n så har ju inte Ove visat så mycket i de gamla systemen heller, bara ibland, men det har nog som sagt kanske mer att göra med att han är van att spela mycket på klubb-nivå.

Ove har nackdelen internationellt av att vara "för liten". Om det är bogserbåt i Elitserien är det ingenting mot vad som tillåts internationellt inkl NHL (där det dessutom är smalare rinkare).

Fördelen med torpedspelet är att det öppnar för spelartyper som kanske annars inte skulle platsa i Elitserien.
Att förenkla spelet för att vinna är Djurgården bra på. I slutet av 80- och början 90-talet var det 1-3-1 spelet som "revolutionerade" hockeyn. Grunden är att tvinga fram misstag för att sedan etablera tryck mot motståndarna på djupet.
Torpedrollen är enkel och effektiv om det utförs konsekvent och det gör Djurgården.
Förmodligen vet alla som håller på med hockey att det är enkelt att checka sönder lag med långsamma uppspel.
Spela sönder torpederna är därför ganska lätt om man har spelskickliga backar något som Brynäs har.
Hoppas att utveckligen i svensk hockey går mot att lagen spelar mer kreativt annars kan vi lika gärna ta över NHL-spelet på en gång. Slit och släng-spelet är inget för Elitserien att ta efter.

Brynäs har svårare för lag typ MIF och AIK m fl som bara är ute efter att spelförstöra (haka, slå, dra ned tempot osv).
Smaksak hur man vill se hockey spelas?

Hoppas Ove fortsätter briljera i vanlig god stil i vinter!
Då blir det fortsatt klapp-klapp!

Ove Molin tycker jag är en ruskigt bra lirare. Snabb på grillorna och kör festliga dragningar stup i ett. Synd bara att han ska vara så _j*vla_ gnällig.

Det jag är mest imponerad av med Ove är hur j*vla mycket han tål utan att börja gnälla. Så mycket avsiktliga armbågar ("kan väl inte jag rå för att han är så liten, domarn...") fasthållningar, hakningar, försök till överkörningar som han råkar ut för, är det ett under han håller sig så lugn, och fortsätter lira.

inte undra på att ove inte är i landslaget. det finns fö många som är bättre.

Det finns inte många som är bättre än Ove. Det finns däremot många som inte är i närheten av Ove, och däri kan t.ex. hela Frölundas lag räknas.

Kommentar till Gordo:
Jag håller med dig till en viss gräns. Torpedsystemet innebär att du kan använda dig av i stort sett vilken spelare som helst, så länge de har någolunda tyngd och fart på skridskorna. Så visst är torpedhockeyn enkel och effektiv som du beskriver det.
Men du vill samtidigt gärna hävda att den är tråkig, och det vet jag inte om jag håller med om. Finalserien mellan Djurgården och Färjestad är bland det absolut bästa ishockey jag har sett, synd att ett lag var måste förlora en sån serie.
Du drar en jämförelse med NHL-hockeyn. NHL-spel är inte kul, sånt vill inte heller jag se i Elitserien. Men jag tycker inte att Djurgården är i närheten av den hockey som spelas därborta. Djurgården spelade den gångna säsongen en offensiv och skapande ishockey, och de kunde göra det tack vare torpeder som t ex Ölvestad. Spelare som går på mål istället för ner i sarghörnen är roligare att titta på tycker jag, och det är klart att man stressar motståndarna till misstag när man gör det systematiskt. Det var det som saknades i Brynäs.
Håller också med om kritiken mot spelförstörande lag, men det visade sig att det var den typen av hockey som inte höll mot torpederna, helt enkelt därför att de hela tiden kom in med så mycket fart.
Torpedhockeyn är egentligen inget nytt, men jag tycker fart och fläkt ska premieras så länge spelarna fortfarande klarar av att hålla i pucken och passa varandra.

Det här med torpedhockeyn är säkert bra eftersom det bästa som finns för hockeyn är när fler sätt att spela hockey möts. Det är då det händer saker.
Risken är dock inte bara att fler Elitserielag tar efter Djurgården, det må så vara. Men det är väldigt enkelt att inspirera ungdomslag, spelare och ledare att förenkla hockeyn i samma utsträckning vilket kan innebära att utbildningen i spelet blir lidande.
Jfr många juniorlags (och tom pojklags) 1-3-1 uppställning i mittzon när det var som mest populärt.
Enkelt att gå på motståndarnas misstag när de försöker skapa spel framåt. Svårare att skapa spel själv.
Det finns en hel del exempel på juniorlag i Sverige som spelar strikt (enkelt, får inte anfalla i vissa lägen, spelar sarg ut och sarg in osv) för att inte förlora matcher.

Det är inte många spelare som kommer fram till elitserien med den utbildningen.
Titta på vilka lag som har placerat sig högt i juniorserierna de senaste åren och vad de har "producerat" för spelare samtidigt.

Kreativa spelare bryter mönstren.
Att utbilda kreativa spelare vare sig de är tunga och intensiva eller lätta och sega är ett svårt arbete.

Det gäller således att se upp så att svensk hockey inte hamnar i ett läge som liknar mitten 80-tal tom slutet 90-tal då det gällde att spela för förlora så snyggt som möjligt mot ryssarna. I det perspektivet är torpedhockeyn att föredra.

Men det hade aldrig räckt mot Krutov-Larionov-Makarov-Kasatonov-Fetisov?