Brynäs IF

AVGÅ: Ja intressant med backar som står upp vid offensiv blå. Brynäs, främst Hietanen, har förbättrat detta denna säsong, även om det var sämre med den varan under svackan.

Mycket psykologi i detta i grunden handlar det, tror jag, om man betraktar sig själv och bygger sitt offensiva spel på att vara det spelförande laget. En liknelse är ju också ytterbackarna i fotboll, där topplagen har en spelidé och även en "fear factor" som gör att de helt enkelt tar kommandot och trycker upp backarna, och motståndaren backar, och därför ner i psykologisk brygga på en gång. Ex. Evra i Man Utd, ofta högst upp av alla, när de rullar på mittfältet.

Brynäs är väl dock tvärtom och bygger sin offensiv på en defensiv, med bra avvägningar och kontraslående, och kanske frivilligt fegar lite väl ofta, när de väl har tryck i anfallszonen.

Men ändå tycker jag att det är Widing som är den "skyldige" i de exemplet jag beskriv, han är snabb och högst upp, kommer tydligt först in i anfallszonen, måste försöka hålla i pucken, åka ner bakom förlängda mållinjen osv, än att slänga iväg pucken så tidigt. Massor av gånger har han gjort likadant.

Tycker att Widing borde byta nummer från 41, till 90, efter bombkapsel 90, för han spelar hockey på samma sätt, som en klusterbomb värkar. Pucken kan hamna lite var stans. Ingen precision utan en utspritt effekt av hans spel, allt kan hända, och gör det också. Ibland positivt men för det mästa pinsamt svagt och inte elitmässigt egentligen.

MickeB: Håller med dig om att Widing inte bör ha hand om införandet av puck i motståndarlagets zon i PP. Däremot nu mot Frölunda när Widing stod på blå fick vi äntligen nån som skört hårt OCH på mål (!)

Låt Widing husera där lite oftare och peppra målet, visst det är en viss risk att ha han på blå, men ha en åkstark och vaken back jämte som är beredd att täcka upp vid eventuella misstag så tror jag vi har ett starkt vapen i pp.

MickeB: Det där med att stå upp på offensiva blå är som sagt ngt som många lag säkert skulle vilja praktisera, men det gäller ju också att ha rätt spelartyper för detta (läs: rätt ekonomi).
Ett lag som LHC har ju stora starka backar som täpper till vid sargerna när dom har tryck i anfallszon,vilket gör att det blir svårt för motståndaren att ex rensa sarg och ut.
Har du samtidigt starka offensiva och hårt jobbande forwards så blir ju trycket enormt på motståndarförsvaret.
Mao: vi spelar efter resurserna och har valt den väg som passar bäst för den trupp vi har.

Sen håller jag med ang Widing, som ofta jobbar hårt men samtidigt känns som en solitär partikel i sitt jagande.
Fast mkt hänger också på att han måste få hjälp med avlastning när han väl lyckats komma först på puckarna vid kortsargen. Det håller inte att han får jobba ensam i de lägena så det är inte enbart hans eget fel sas.
Tyvärr så verkar det vara svårt att hitta en riktigt bra konstellation där man får ut max av det han är tänkt att göra, för ngn tänkande August är han inte..

Alltså jag menar precisionen i spelet, att spela med en tanke och veta vad man håller på med. Precision i skottet behöver absolut inte Widing skämmas över.

Tycker i ett PP, är det viktigast att man har spelare som är pucksäkra och konstruktiva. Det gäller att ha en precision i det man övat in och en bekvämlighet, för att inte konstla till det. Widing har en killer, men undrar jag om han egentligen har i ett PP att göra egentligen. Jag tycker inte det, faktiskt, möjligen när man behöver chansa, exempel i slutet av matcherna osv.