Brynäs IF

Hicks: Så här skrev du ordagrant:

"Förstår inte behovet av att alltid belöna spelare med en massa jobb i föreningen efter karriärens slut. Att vara legend som spelare betyder inte att man blir en bra sportchef"

Vilka lag är det som skulle ha ett behov av att alltid belöna sina gamla spelare med jobb efter karriären?
I min värld känns det rätt så naturligt att man emellanåt tar tillvara gamla spelares kunskaper och erfarenheter på olika plan.
Ibland passar dom som sportchef, ibland som juniortränare eller nåt annat inom föreningen.
Du får det att låta som om alla gamla spelare har noll kunskaper, noll erfarenheter och inte alls passar för sitt nya jobb och sen försöker du bevisa det genom ett enstaka exempel i Masken.

"Borde krävas lite mer än stjärnstatus och bollsinne för att få jobbet."

Då kan jag upplysa dig om att det sannolikt inte funkar på det sätt du tror: att det räcker med att ha varit stjärna för att bli sportchef, klubbdirektör eller nåt annat viktigt jobb.
Att det sen finns undantag som bekräftar regeln håller jag däremot med om, bara det att du får det att låta som om varenda sportchef eller klubbdirektör i ES har fått sina jobb pga kompisskap.

Huge: Stämmer, men väldigt många har sitt ursprung som stjärna i klubben. Det kan ju vara så att han tagit över en fattig klubb p.g.a lojalitet, och i pricip jobbar gratis. Gozzi AIK och salo i Västerås är bra exempel. Men i många fall verkar klubbar använda sportchefstjänsten som en belöning för lång och trogen tjänst, som en politiker som blir landshövding.

Har du redan glömt hur Sunlöv fick jobbet. Han hoppade in som vikarie i väntan på Tommy Sjödin. Varför fick Sjödin erbjudandet? Som ett lockbete för att få honom som spelare. Brynäs använde jobbet som en signing fee.