Välkommen till Cafét
Här är inget ämne varken för stort eller för litet. Här har vi härliga diskussioner om allt som kan tänkas. Här sitter vi gärna med mungiporna pekandes uppåt. Däremot så snackar vi om hockey och övrig sport på för det avsedd plats.
Detta är åtminstone den tredje dödsstrafftråden i Caféets historia. De blommar upp då något särskilt uppseendeväckande kniminalfall har inträffat, och polariserar snabbt in sig i 'för' och 'emot' dödsstraff.
Detta inlägg är en komplicerad fråga, ställd av en som är 'emot' till er som är 'för', och belyser själva essensen av varför vi är 'emot':
Idag är fallet med 'Allmänläkaren' och 'Obducenten', som en gång i tiden åtalades för att ha mördat och styckat den prostituerade Cathrine da Costa 1984. Fallet innehöll både satanistiska förtecken, pedofili, incest och ett barn - en 17-månaders deltagare i 'riterna' kring själva styckningen.
Ni som är tillräckligt gamla att komma ihåg fallet i sina 'heydays', kommer också ihåg att stämningen kring 'A' och 'O' var så uppiskad att om de hade visat sig offentligt hade de med all säkerhet lynchats på stubben.
Kravet från allmänheten var stenhårt att de skulle dömas, och då gärna till straff som var hårdare än vad som fanns i vår straffskala - dödsstraff talades det om ofta på fikaraster, i postköer och i uppjagade insändare. När så 'A' och 'O' friades talades det om rättsskandal och ord som 'vi borde ta lagen i egna händer' florerade både en, två och många gånger över lördagsgroggar.
OM vi hade haft dödsstraff i Sverige, och OM pressen på domstolen varit lite hårdare hade det varit ställt utom allt rimligt tvivel att 'Allmänläkaren' och 'Obducenten' hade dömts till döden för detta bisarra brott.
- - - - -
Idag, mer än tjugo år senare, är det en helt annan bild som är gängse åsikt i detta kriminalfall. Nu ser man en rättsläkare som skyddat sina egna intressen ('O' skulle mycket väl ha kunnat tagit rättsläkarens tjänst), man ser en vårdnadstvist ('A' och hans fru) där frun gått överstyr i sina anklagelser för att åsamka 'A' så stor skada som möjligt, man ser en nitisk barnpsykiater och en kvinnlig psykolog som inte övertolkat utan i princip styrt 'barnets berättelse'. Kort sagt, idag ser man ett justitiemord.
- - - - -
Så, min fråga till er som ropar på dödsstraff,
om vi nu i Sverige hade haft det, och ett dödsstraff mot 'A' och 'O' hade verkställts - hur hade vi då reparerat dödsstraffet?
Hade vi ryckt på axlarna, och tyckt att 'lite svinn får man ju alltid räkna med, om vi ska uppehålla medborgarnas höga säkerhet'?
Hade vi dömt rättsläkaren, mamman, barnet, barnpsykiatern och psykologen till döden, för falskt vittnesmål?
Eller vad skulle ha hänt, tycker ni?
(Eftersom detta fallet inte är dagsaktuellt förväntar jag mig att ni nu kan svara logiskt och sansat, utan att blanda in massa magkänslor som har en förmåga att förblinda er in i grottmänniskans bortersta tankevindlingar.)